Det var ju NÄSTAN en vecka sedan vi behövde vabba, så nu kändes det ändå som att det var dags igen. Idag var det bara ett-barns-vab dock (ja det heter så), så det var en lugn dag. Maja tittade på lite teckningar jag håller på med just nu, men tyckte det saknades lite. – Mamma häj ska du jita mej! – Nja, alltså jag ska rita dig på en annan bild. Titta här på den andra bilden, bebisen som skriker, det kan vara du! Eh, det var ju inte riktigt vad jag ville, tänkte Maja och tog hand om det hela själv: Alltså, inte för att skryta men det är ju den finaste bilden! Den tecknade bebisen har till och med napp. Så klart! Det är ju Maja!
