I tisdags drog vi till vårt lilla hus i Vemdalen, andra gången jag var där och det känns så härligt! Ännu härligare nu när det var sommar och SÅ vackert! Vi började resan starkt med stopp för matsäck efter 2,5 timmes bil där vi inser att vi glömt Nous skor. Ja ni vet, de där stövlarna som är med Ö.V.E.R.A.L.L.T. Just precis. De glömde vi. Stämningen var väl lite sval får man väl säga när detta uppdagades... Men vi firade med en 💩-blöja, så ingen fara på taket. Sedan åt vi matsäck och tittade på vattnet. SKOJA! Vi sprang runt och jagade Nou och åt samtidigt. Vackert var det iofs ändå, i farten! Sedan åkte vi vidare och kom fram till detta drömmiga ställe! Grannarna kom och hälsade på! (gu jag tycker det är så EXOSTISKT och coolt att vi hade renbajs på altanen och jo ännu bättre med levande renar på framsidan!) Vi plockade blåbär och jag blev FÖR ivrig att plocka – det var inte helt lätt med Nou på ryggen. Sista gången jag hukade och plockade de OTROLIGA blåbären var det snudd på att jag inte kom upp igen. Så resterande tid pekade jag och Märta fick plocka. Tänkte skriva "men erkänn att jag ser cool ut när jag plockar blåbär med koalan på ryggen" – sedan insåg jag att jag står i nån typ av "bajsa i naturen-ställning" – kanske inte stencoolt... Nou gillade att sitta i den där bärstolen! HÖR NI?! Hon SATT i bärstol! Stilla! I timmar!! Här somnade hon: Första dagen gick vi Äventyrsstigen i Björnrike. Den är 1,5 km och var för barn från 5 år. Bild på taggad familj på väg mot sin första vandring: Den var faktiskt inte helt lätt och jag tror vi gick lite fel på slutet för vi fick typ klättra uppför en lång och brant slänt. Men det var så vackert och barnen var helt lyriska över vattnet och naturen vilket jag inte hade räknat med. Eventuellt blev det lite dålig stämning mot slutet pga kissnödighet och myggbett. Det blev ett ofrivilligt dopp i bäcken för en av oss och en fika på en parkering (enda skuggan vi orkade hitta). Men absolut en utflykt att rekommendera om man är i krokarna! Andra dagen kom barnens farmor och farfar och vi åkte på utflykt till Fettjeåfallet. Det blev en vandring på nästan 5 km sammanlagt och återigen oväntat ognälligt! Kan bero på att vi laddade upp med kakor som vi delade ut längsmed vägen #tipz. HUR mäktigt är det inte med vattenfall? Ja men jo, ni ser ju att vi köpte stövlar till Nou. Vi vågade inte köpa nåt annat med risk för ännu ett köp av skor som aldrig används. Dessa var dock inte fodrade. Blev inte fullt så poppis. Jag visade Nou att hon kunde gå ner i vattnet eftersom hon har stövlar (nån mening ska det väl finnas med att gå runt en sommar i gummistövlar liksom!). Nou blev irriterad på att stövlarna blev blöta. Tog av dem med ordet "usch!" och gick sedan ner i vattnet barfota. Jag TROR hon lever i tvärtomvärlden?? På kvällen fick vi rockkonsert och ni ska vara tacksamma att foton inte innehåller ljud... Jag TROR att farmor och farfar behöver åka på öronvård efter dagarna hos oss. Sista turen gick till Sonfjället där jag hade siktat in mig på en runda som skulle vara lite svårare än "familjerundan" som lät lite väl lätt med tanke på att vi blivit sådana vandringsproffs (det är detta som kallas "ta sig vatten över huvudet"). Men en lite syrlig diskussion senare så blev det familjerundan ändå. Vilket var tur för dels så var den ABSOLUT tillräcklig för oss och dels så var alla rätt trötta vid det här laget. Här var första gången Nou tröttnade på att sitta i sin stol. Ett tag vägrade hon också stövlar men till slut åkte de på. Fotona gör liksom inte miljön rättvisa. Det var helt otroliga skogar och vatten och utsikt. På alla tre ställen! Kan rekommendera allt! Vår plan var egentligen att stanna en dag till och dra till nån badsjö, men jag kände lite jobbstress så vi beslutade oss för att sluta på topp. Kan tillägga, för att balansera ljuvligheterna, att Nou vägrat somna på kvällarna så man har haft NOLL eget kvällshäng och då har hon givetvis sovit länge på morgonen ... ... SKOJA. Vaknat alldeles för tidigt. SÅ lite därför åkte vi också hem. Och det blev genast bättre. SKOJA IGEN. Började detta blogginlägg kl 19.30 och nu är klockan 22.22 och jag har lagt Nou i en evighet – och då kunde vi ändå turas om lite... Blir man inte gråtfärdig när de aldrig somnar och de är bara tröttare och tröttare och man själv också allt blir jobbigt men ändå förstår de inte att om de bara somnade skulle allt bli bra?! Klart slut från Vemdalsrapport och sömntillägg. Eller icke-sömn-tillägg menar jag. Avslutande bild från fikapaus med familjen cirkus på hemvägen:
