För ett tag sedan hade Mattias och jag den alltid lika roliga diskussionen "vem gör mest??". Vi var rörande överens om att "jag" gjorde mest. Vi var inte lika överens om vem "jag" syftade på. Givetvis borde det vara mig tycker jag, det hörs ju. JAG.Hur som helst. När diskussionen var över kändes det bra i magen. Inte jätteofta den känslan infinner sig efter vemgörmestdiskussionen. Men så stod jag där och drog tandborsten över gaddarna och liksom spelade upp diskussionen i mitt huvud igen. Lite som när polisen i en deckare lägger ihop de där sista pusselbitarna som hen missat och ba: DÄR HAR VI MÖÖÖRDAR'N! Men jag landade inte lika bra som den dära deckaren. Jag stannade upp mitt i ett tandborstsdrag med en isande känsla - hade jag just stått där och sagt att "jo älskling, du gör nog mest ändå"?? Nej inte kan jag väl ha...men jo. Det gjorde jag. Jag behöver kanske inte påpeka att den göttiga magkänslan nu var utbytt mot en enorm stress att hinna ta tillbaka allt innan det var aaaalldeles för sent. Jag smög in i sovrummet. Satte mig lite fjäskigt på sängkanten. - Jag vill egentligen inte diskutera mer...men jag måste säga EN sak till bara. - Jaha... (Suck) - Jo alltså det känns som att vi liksom kom fram till ... till ... att DU gör mest?! - Jaa! (jätteglad) - Men alltså...jag vill ta tillbaka det! JAG gör ju mest!! - Näpp. Sagt är sagt. Alltså så kan man liksom inte säga när det kommer till sådana här viktiga saker. Så dåligt. Men det viktigaste av allt är att NI nu vet. Och att jag fått skriva ner detta. På INTERNET. Där finns sanningarna. Sjung nu med mig: Jag gör mest, det vet vi ju alla, jag gör mest mest mest, trala lalaalla! Se själva: (Jaa Mattias om du nu läser detta så JA, detta var kanske ett dåligt exempel eftersom just tvätten kan vara en av de få saker jag sällan gör, men jag gör ju typ ALLT annat. Det syns ju.)
