Vi var ju på skidresa på påsklovet. Det är en lång resa dit, 7 timmar om man skulle åka utan paus. Ännu längre blir den ju om man efter tio minuter (sekunder?) börjar känna att nu är vi väl ändå framme snart? Som mina barn ofta känner ... Jag har ett barn som lider av kombinationen lätt åksjuka – kräkfobi. Inte en win-win direkt. Problemet är alltså inte egentligen alltid själva resan utan rädslan för vad den skulle innebära. Det gör att det kan kännas jobbigt före resan och sitta i länge efter. Jag fick tips att "dela upp" resan tydligt för barnet, visa på en karta och liksom peka ut var vi skulle stanna och pausa. Givetvis hade jag lite glömt det tipset och kom på det 10 minuter innan vi skulle resa hem (ditresan var uppdelad på 2 dagar och inte lika kämpig). Så snabbt som sjutton grabbade jag tag i närmaste papper och penna och ritade en karta. Man kan verkligen se att jag jobbar som illustratör (nu kommer bildbeställningarna rasa in!!): Alltså säga vad man vill om dessa megasnygga bilder, men det var så sjukt bra med denna "karta"!! Tips tips tips!! När barnen efter 20 minuter frågade om det var långt kvar så kunde jag säga att vi var mellan A och B (jag gjorde en bokstav för varje timme första biten och på mitten andra delen). Efter ett tag kom frågan igen och då var vi mellan B och C = snart stopp för glass! Och så vidare. Sedan hade vi långstopp på lekland (det som ser ut som ett industriområde på kartan). Barnen kunde bocka av och fylla på med små bilder längs vägen (vilket de gjorde en liten stund i alla fall). Det var även bra för föräldrarna att ha en sådan här karta då en person lätt kan bli väldigt sugen på att bara komma hem och inte alls pepp på stopp. Då fick den andra föräldern poängtera vikten av stoppen och peka på kartan. När vi kom hem sa mitt åksjuka och kräkfobiska barn: den här resan kändes mycket snabbare än när vi åkte upp (5 timmarsresan). Och inte en enda tanke på illamående! HURRA!!! Måste slänga in ytterligare ett tips, eftersom jag lider av kronisk tips-diarré (seriöst, jag gör det). Snacks på resan. Vi har liksom alltid haft kakor, bullar och choklad och så vidare. Vilket höjer stämningen rejält men inte alltid går hand i hand med risk för åksjuka. Tips nummer två är detta: Snacksgurka, snackspaprika och minimorötter. Sedan hade vi också kex, salta pinnar och kexchoklad. Men detta åts upp först. Man bör ju kunna ha lite koll när barnen äter i bil, ifall de skulle sätta i halsen. Men nu när de här lite större och man kan se dem och prata med dem så funkar det här så bra!
