Gått runt och känt mig skör och haft ett litet tryck över bröstet. Det händer ibland och jag brukar stanna upp och ba: okej Louise, vad är det nu som skaver? Ofta kan jag komma på att det mal på där inne någonstans kring något jag sagt, eller en oro över ett jobb eller något annat. Det brukar i alla fall gå att jaga ikapp och sedan kan jag grubbla på hur jag ska ta mig an det. Men nu är det så utan att jag lyckats komma på en direkt anledning – massa småkrafs ja, men inget som liksom: AH, det är DET som skaver. Tills jag kom på den riktiga anledningen – sömnbrist. Nou har börjat somna på kvällarna igen, JIPPI!! Men hon vaknar före kl 05 – EJ JIPPI. Och ofta är det något eller några barn som har nån typ av uppvak på natten, kanske nån som har växtvärk eller en mardröm, kanske har Nou tappat nappen. Eller så har Nou, som hon gjort två nätter denna vecka, bara lust att inte somna om på en timme eller två mitt i natten. Å gu... Det blir så många uppvak på en natt, en natt som inte ens var tillräckligt lång från början. Även om jag skulle somna klockan 22 så skulle det bli lite för lite sömn, i alla fall i längden. Och jag har enormt svårt att lägga mig 22. Speciellt när jag vabbar för då har jag jobb kvar när alla barn somnat, vilket brukar inträffa ca kl 21. Dessutom: När ska jag scrolla, läsa bok, träna? Men detta var – tro det eller ej – inte tänkt att vara ett "tyck synd om mig"-inlägg. Det är visserligen synd om oss som har såhär kassa nätter just nu, men överlag har vi bra sömn i denna familj så jag känner inte den där "ouuuääääää"-känslan så mycket än så länge. Däremot så tänkte jag på just det här med hur mycket man påverkas. Jag tänker på alla dem som aldrig sover tillräckligt, som har hackig sömn eller sena kvällar, tidiga morgnar, hela havet stormar-nätter. Och jag tänker att man kanske behöver en liten påminnelse om att man kan må därefter. Jag tycker i alla fall att det blir ANINGEN lättare om jag fattar varifrån skavet kommer. Om det är pga något som hänt eller sömnbrist eller PMS. Om jag vet vad det beror på kan jag få ett litet lugn i det i alla fall. En liten påminnelse till alla er fellow sömnbristare därute – var snälla mot er själva, ni behöver det nu när känslorna klättrar ut på utsidan och hjärnan är ett virrvarr. Önskar er alla en helg med megamycket sömn och snälla människor omkring er!
