Idag var vi en sväng i pulkabacken på kvällen. Jag är den jättenervösa föräldern som står längst ner och skriker bromsa bromsa brooooomsaaaaaaa!!!!!!!(sista i falsett) när mina barn åker. Fick mig att tänka på den gång jag åkte snowracer nerför en backe med Märta och tänkte att det HÄR går alldeles för fort!! Det blir sån jäkla fart med tyngd ju! Det var ett litet gupp längst ner och jag såg framför mig hur vi skulle FLYYYGA över det... så jag hoppade av. Medan Märta fortsatte. Jorå. Mom of the year. Varje år. På ett eller annat sätt. Ps: hur gick det då!? Undrar ju alla. Alltså jag har förträngt det? Eller så blundade jag. Skulle ju inte förvåna någon om man säger så. Men det gick nog bra. Förutom skammen då... den får man bära. Som en snowracer med barn på, i grusad uppförsbacke.
