Idag var jag hemma med alla barnen plus en kompis till Märta. Jag hade inga akuta jobb vilket gjorde att jag kunde vara helt ledig utan stress. Det var rätt längesedan det var så, så himla skönt att inte behöva fånga små ögonblick att klämma in jobb?? Jag gick all in på pysslande och vi hade en jättebra dag. Bakade bland annat dessa obehagliga. Vid ett tillfälle fick jag bryt på ett av mina barn dock. Tänker att det är viktigast att uppmärksamma. Jag hade använt snälla rösten fyra tusen gånger angående en sak. Inte bara på det martyriga sättet för att kunna påpeka hur jag använt snälla rösten, utan verkligen ansträngt mig. Vridit och vänt, tills jag liksom slog knut på mig själv. När vi kom till gång 4001 så tog plötsligt ALLT mitt tålamod slut. Lite sådär utan förvarning och jag ba skrek: NU LÄGGER DU AV!!! Förlåt men det var liksom där. Jag skäms inte ens för det. Eller jo, eftersom en kompis var här. Det känns alltid lite jobbigt när man visar hela sitt register med barn som inte är ens egna ... (gu läste igenom inlägget och tyckte det lät som jag fått bryt på barnens kompis! Förtydligade med "ett av mina barn" men skäms ändå om nån hunnit läsa och tolkat fel...) Kort därefter kom jag att tänka på en scen ur Ghost busters som jag såg som liten. Det var första gången jag såg något läskigt. Jag var hemma hos en kompis (hade aldrig fått se den hemma) och i en scen ser man en dam bläddra i en bok. Plötsligt vänder hon sig om och blir en läskigt monster. Jag blev så otroooooligt rädd! Sådär andnöds-rädd! När jag fick brytet idag kände jag mig som det där spöket. Hoppas inte kompisen kommer minnas det som jag minns Ghost busters-scenen...
