Läggningarna nu för tiden ser ganska mycket ut såhär: Fördelen är de samtal man hinner ha. Igår hade Märta somnat och Maja babblade på. Jag tycker det är lite FÖR kul med samtalen så hon får ju med mig på det varje gång. Ett tag. Igår: Maja: - Var är mitt halsband?! Jag: - Det är på badrummet, vi tog ju av det när vi badade. Jag lägger snabbt till: - Vi kan ta på det imorgon igen! (Vill inte kliva upp för femtioelfte gången) Maja: - Det behövs inte. Jag är så fin ändå. Ah tänk om man hade den där självkärleken hela livet!
