Planen var ju att barnens rum skulle vara klart först när vi flyttade in. Men så fattades skruvar till nya våningsängen och allt låg utspritt över deras golv, så det blev uppskjutet. Barnen verkade inte bry sig. Vi sov allihop på vårt rum, som ett stort läger med resårmadrasser på golvet och en extramadrass bredvid. Jag sov SÅ gott. Alla sov gott! Jag vet att jag läste på Spiderchicks blogg för rätt längesedan att hon när hon fick ångest brukade gå in och lägga sig bredvid barnen och bara andas. Jag har faktiskt härmat det, i stunder av otrygghet. Andats in de små liven. Så det kändes extra fint denna lite skakiga vecka att ha minigrisarna nära. Till slut kom skruvarna och den fantastiska våningsängen kom på plats! Barnen ville verkligen sova i den nya sängen och somnade utan problem. Men under natten blev lite av en pingpong-match där jag först blev klämd mellan två barn och sedan lade mig i barnens säng, fick sällskap och sedan blev klämd mellan två barn där och så vidare. Sååå... Natten till idag blev det visst så att båda somnade i vår säng igen, och nu kväll så råkade de somna där igen … Hoppsan! Som det kan bli ...
