Vi skulle åka kl. 15 för att slippa köer. Siktar man på 15 blir det avfärd kl 16, det vet ju vem som helst. Så vi prickade alla köer perfekt! Kul ändå, att se så många smutsiga bilbakar! Därefter var vi med om en trevlig överraskning då det visade sig att resan, köer borträknat, var 1 timme längre än vi trott. Feeeezt! Om man rabblar favoritsaker för barnen så kommer bilåkning på ca fjärde plats för ena barnet och tjugosjutusentrehundrafyrtiofemte för andra barnet. Stämingen var så att säga blandad. Sysselsättning för barn som helst ej bör titta på iPad eller spela telefon är lite svårt, speciellt när man eventuellt liksom varit lite flr dålig på att planera för det. Att leka "I spy" funkar i typ 10 minuter. Vad bra, bara 4 timmar och 20 minuter kvar då. Just nu ligger lite skriv-övningar och bilder helt utan att ens blivit tittade på här i knät. Lite otacksamt kan jag nog tycka. Jag ritade en jättefin fisk ju ... Kanske var det svårt att hitta lusten när bältet satt för hårt, strumpbyxorna gled ner, volymen på musiken var för låg och bilen för mörk...? Hööööj! TÄÄÄÄÄND! Hur långt är det kvaaaaar??? Där blev det nog något missförstånd gällande det där med volymen ... Allt hände sedan på en gång. Så kallat extra-allt-tillstånd! Yay! Instrumentbrädan slocknade, vi körde fel, iPaden visade FEL saker, volymknappen slutade funka, internet la av. Om vi blev osams? Såklart, det behövdes liksom lite extra spänning! Felkörning är dessutom det mest praktiska bråket eftersom ingen har fel. DU sa ju inte att jag skulle svänga, DU borde fatta att vi skulle svänga! Ska jag svänga NU? Du borde frågat INNAN rondellen om du inte visste, jag masserar barnfot!!! Detta ljuvliga samtal kryddades med barngråt och barnskrik. Alla i bilen utom treåringen var vid detta laget ca 3 år gamla. Jag sa att vi skulle skita i alltihop och åka hem. Barnet sa att vi skulle ha såhär tråkigt i TUSEN år. Och Mattias tränade käkmuskler och provade om tutan satt på olika stället på ratten (tror det var det han gjorde?). Nu har lillfisen med det obekväma säkerhetsbältet och glidiga strumpbyxorna somnat. Pappan har fått choklad i stor mängd, minigrisen hänger med Pippi Långstrump och jag stirrar på min telefon. Vi kanske inte behöver åka hem direkt precis nu då. Vi kan ju prova åka lite skidor först och så. Typ såhär har det varit fast utan det gröna (alla repliker västa mellan tänderna):
