Nej men lilla Nou… så synd om henne (och alla oss andra) med jämna mellanrum just nu. Idag har jag försökt få på blöja i flera timmar. Nej liksom inte hela tiden utan då och då men utspritt över flera timmar. Syftet var att gå ut utomhus och vädra vabbarna. Men nu ligger jag här och bloggar kl 18.53 och näsorna har ej rört den friska luften en sekund idag. En stor sak som hände var att Nou traskade in på toan och gick på pottan och kissade!!! Är i chock! Hon har totalt ignorerat pottan (förutom till hjälpmedel för att klättra). Utom en gång när jag satte henne på den framför tvn när hon var i tv-trans och hon råkade kissa men märkte det varken före eller efter, inte ens när jag applåderade och hysteriskt mamma-jublade. Men idag märkte hon ju det och jag jublade igen, dock lite lagom hysteriskt pga hade min kompis Helene i telefon och då kan man ju inte jubla loss totalt, för allas skull. Resterande behov (av blandad sort) har under dagen skett på mattor och golv. Men ingen blöja fick tas på. Inte heller byxor. Till slut fick jag ta på en. Lättnaden. Vi kunde hänga i soffor igen. Stirrblicken jag har beror på humöret jag har idag. Boken jag läser är sååå såå bra, så fin. Nou ville absolut ha en wasabinöt. Såklart. Mor tyckte nej. Nou tyckte jo. Höll i nöten krampaktigt. Vi kompromissade: du får slicka på den. Sedan ville hon inte ha fler. Därefter skulle hon på pottan. Tror jag? Det uppstod konflikt men jag vet inte vad anledning var. Till slut stod i alla fall pottan i soffan. Läget var GANSKA lugnt. Hon skulle sitta på pottan. Okej. Ska jag ta av blöjan? Det verkade så, den började dras ner men fastnade lite på pottkanten. Jag drog av den på sidorna för det skulle ju ändå på en nattblöja efter detta. BIG MISSTAKE. BIG. Blöjan skulle ju inte av! Eller i alla fall inte på detta brutala vis! Till slut ledde fredsförhandlingarna till en ny blöja och torkade tårar. Phew! Idag har jag försökt att spela in en jobbfilm. Gick sisso. För Nou skulle vara med lite och behövde ha kläder. Så det gick ju ej. Nu måste jag sminka mig imorgon också, och klä mig i samma kläder (trots att det KAN ha kommit lite kiss på tröjan…) för jag hann spela in några scener. Men vad gör väl lite kiss på tröjan när det är kiss lite överallt? Som ordspråket säger. Sedan försökte jag vara en lugn och fin mor till mina stora barn. Gick verkligen sisso. För tålamodet var liksom slut när de kom hem. Stackarna! De fick godis istället. Svär att de skulle välja godis före glad mamma alla dagar i veckan. Så win ändå. Är du på dålig humör? Frågade min man. Jag försökte formulera ett svar: nej men jag är trött och jag skulle behöva… sedan ba orkade jag inte och ändrade svaret till: ”ja. Jag är sur.” Read my face. Men förutom mitt sura humör så kan jag vifta roligt på näsan. Så ska jag väl ut på turné eller nåt med den då. För den lär uppskattas. Kolla Nou när jag viftar: Ja men det var väl allt då…? Kiss och god natt på er!
