Jag längtar efter barnen så mycket nu. Dagarna på jobb/förskola känns för långa. Och efter en kämpig läggning och ett par timmar i soffan så längtar jag efter dem igen. Delade säng med dem sista veckan på semestern. Jag sover bättre när vi inte delar, men det är ju så toooomt utan dem! Fast en av dem kommer in varje natt. Och häromnatten kom båda in samtidigt och då blev det ju himla trångt och svettigt och alla väckte varandra hela tiden och jag fick bryt och var inte #momoftheyear... Men ändå! Vad mysigt det är. Igår låg jag vaken och väntade på att höra stegen i hallen. Sedan kunde jag somna.
