Vi är hos mina föräldrar sedan i tisdags och det är så härligt! Jag har behövt jobba en hel del - jag glömmer varje gång att det inte är så enkelt att jobba med barn hemma. Det underlättar såklart att vara här men åker man iväg själv så är man ju ensam förälder trots allt. Men lyxen att inte behöva göra något vardagsbestyr! Jag skäms lite över hur lite jag gör, men mamma envisas med att det är så sällan de kan hjälpa oss så hon menar att de passar på. Så slipper jag duka av. Eller laga mat. Eller bädda sängen… Jag blir alltid jättetrött när jag är här och inser att det är för att jag slappnar av. Logistikmästaren tar ledigt och hjärnan ba: pioooooo…. (Avstängningsljud)Har också världens mest uppmuntrande föräldrar. Mamma tycker till och med att det är tack vare att vi kom och hälsade på som vädret är så bra! Man skulle lätt kunna få hybris. Idag sa de att jag var en så bra mamma med sånt stort tålamod. Alltså … nej gu mitt tålamod är SÄMST just nu. Jag bara gnäller, skäller och är irriterad och stressad. Kändes himla fint att det kanske inte är enbart så då?! Eller är jag bara svinbra på att väsa ut ilskna saker mellan tänderna?!Okej. Efter föräldrakärleksbomb kommer bildbomb! Nou har ett peptalk med Märta som ledsnat… Här var alla sura trots det vackra vädret Älskar denna plats Kan man gå på en strand som ser ut såhär utan att krossa is? Mattias och jag var inte överens sist vi var här. En ville krossa is, en ville promenera… Isflak!! Nou sa: jädd! Och faaalit! (Översättning: rädd, farligt). Och jag var stolt och lättad. Sedan gick det över och hon skulle absolut ut på isen och ville inte ens att jag skulle hålla i henne (det gjorde jag ändå). Sedan blev det kris och panik för att hon inte fick traska ut. Vilket ändå var vad jag från början väntat mig. Till slut lyckades systrarna få henne på andra tankar. Phu!Nu ska vi sova, imorgon åker vi hem till Stockholm. Kommer kräva samma väder eftersom vi ju tydligen påverkar vädret. Blir kränkt om det visar sig vara osant.
