Kan man mäta kärlek (eller bristen på) i Risifrutti?

Nu har det dykt upp en till artikel med rubrik som säger att man inte ska ge barn socker om man älskar dem. Jag fattar att man jagar klick med sån skitrubrik, men återigen blir jag så less.

Någon berättar hur de som föräldrar inte orkat stå emot och börjat ge sötsaker till andra barnet. Hur barnet sedan blivit sjuk, inte på grund av sockret, men de tror att alla sötsaker gjort att barnet ätit mindre nyttigheter och därför blivit svagare i immunförsvaret. Jag tänker att rubriken i så fall borde varit: om du älskar ditt barn borde du ge hen broccoli. Typ. För det verkade ju inte ha med sockret att göra ändå riktigt? Men skulle också kunna lägga ner skuldbeläggandet. Tänka att det här med spenat, fisk eller glass kanske inte helt har med kärlek att göra? Men vad händer då med klicken??!

En sak som verkar är väldigt svår att förstå är nyanser. Det där lite gråskaliga liksom. Det är enklast om det är det ena eller det andra. Vilket alltså betyder att om man som jag ger sina barn sötsaker så betyder det att de äter nutella till frukost, glass till lunch, risifrutti till mellis och saft o bulle till middag.

Jag funderar på om det inte kan se lite annorlunda ut ... Precis som en av mina kloka läsare kommenterade på förra inlägget om detta så tror jag att många barn som äter bättre än föräldrarna. Jag själv äter i alla fall så mycket bättre sedan jag fick barn. Nu måste vi ju tänka på att det blir varierat, innehåller lite näring, att det finns grönsaker och frukt hemma, att man ska bli mätt och så vidare. Förut kunde jag käka mackor i en vecka. Eller makaroner med ost och ketchup (stört gott!). Eller som den perioden jag levde på körsbärstomater och öl. Men nu är det mer ordning. Nyttigheter ska in i de små och då får de stora liksom hänga på (rim!).

Förutom denna varierade helyllekost så bakar vi ofta på helgen. Det slickas skål och provsmakas. Sedan när vi bakat klart så äter vi dessutom av det som vi bakat. Fredagsmyset består som jag redan berättat om av "chokladpluppar" (non stop). Det består också av körsbärstomater (utan öl), oliver, gurka, hallon, chips, salami och blåbär (eh ja, vi har GRYMT fredagsmys, var så goda att härma).

Se där. Vi kan alltså äta varierat, nyttigt, genomtänkt OCH få i oss sötsaker ... Jag vet, det är HELT galet hur vi får ihop det här. Både ock? Alltså... älskar vi varandra eller inte?! Jag vet inte vad jag ska tro längre!

Lite som att vi leker i lekpark och går på teater men ändå får de spela på iPad och kolla på youtube. Eller som att jag älskar dem så att det gör ont och ibland blir helt galen på dem. Alltså, hur går det ihop?! Jag låter ju he eeeeelt jäkla ... normal?

Och om nu någon skulle ge sina barn Risifrutti till frukost, lunch och middag (Risifrutti verkar just nu vara ultimata beviset på kärlekslösa föräldrar – OBS ej spons), vilket kanske inte är det bästa i kostväg, så skulle jag ändå inte tvivla på deras kärlek till sina barn (men eventuellt lite på deras kunskaper i näringslära).

Men visst, jag kan ha fel i mitt antagande att de allra flesta föräldrar älskar sina barn. För som ordspråket lyder: Kärlek kan alltid mätas i antal uteblivna Risifrutti.

Ögonblicket när man inte kan förneka det längre...