Idag hade jag barn på mig 100% av morgonen. När jag till slut skulle förbereda mig för att gå ut med barnvagnen ville jag ha 10 minuter för att klä på mig och borsta tänderna. Men saker hände och till slut hade jag gjort även det i 10 sekunder intervall. Ta på ena byxbenet - hindra barn från att greppa tag i kaktus - ta på andra byxbenet - hindra barn från att ramla i trappen - dra upp byxor halvvägs- ta bort barn från stora växten ... ja ni hajar. Mitt humör var strååååålande! På tvärtomspråket. Jag tänkte på en sak jag hade sålt via blocket och föreställde mig en situation som INTE hade hänt. Men OM den hade hänt, oj oj vad arg jag hade blivit på Mattias då! Och utifrån den hade vi ett jättegräl och jag sa minsann både den ena och den andra sanningen! ”ALDRIG MER” och ”DET KAN DU GLÖMMA” och ”DET SKA DU VETA!!!” förekom flitigt. I mitt huvud alltså. Alltihop. Sedan packade jag ilsket ner Nou i vagnen, och störtade ut. Fick dessvärre öppna dörren och slänga in några saker som låg i vagnen som inte skulle med. Sedan sa jag ett surt HEJ DÅ och drog igen dörren. Innan den smällde igen mötte jag Mattias aningen frågande blick. När jag kom tillbaka var vi ju färdigbråkade! Så skönt! Undra om jag ska kompa ut denna tid? Typ igår grälade jag åt oss i TVÅ TIMMAR. Nu måste jag ta igen mig med en halvdag på SPA. Ja det låter faktiskt rimligt. Så får det bli! Hittade en lista jag skrev om mentala bråk 2016! Tyckte den var vettig: Fördelar med mentala bråk: 1. Man är alltid förberedd på vad som kommer att sägas, eftersom man själv bestämmer alla repliker 2. Man slipar sina argument inför icke-mentala bråk 3. Man kan sluta när man vill 4. … och börja när man vill 5. Man kan bråka var som helst, ingen skandal, inget pin 6. Det bästa av allt: man vinner alltid! Mer mentala bråk!