Igår slutade jag vara 30 plus och kliver ni rakt in i mitt fjärde decennium. Jag har sedan jag var typ 20 tänkt att 40 är den perfekta åldern. Barnen. Som jag planerade ha skulle då vara större och man skulle liksom ha landat. Haha vilken trygghetssökare ändå? Men helt fel hade jag väl inte, förutom att vi kanske inte landat så mycket efter Nou än he he he … Jag går lite runt med känslan av att livet är skört, för det händer så mycket omkring en ju äldre man blir. Samtidigt har jag känslan av att 40 år är en så galet lång tid och har jag tur kan jag leva lika länge till - alltså galet lång tid - därför känns det inte 40års-krisigt. Så! Detta är sånt känsligt ämne, sånt jag faktiskt undviker vilket jag sällan gör med obehagliga ämnen - brukar vilja nöta bort det läskiga, men inte med detta. Här sticker jag huvud i sand, tack! Så nu lämnar vi det och går direkt på: 40 årsdagen! Blev så fint firad! Fick sång på sängen, och illvrål från en pga hon ville vara kvar vid frukostbordet, inte uppe i sovrummet! Och det kan man förstå för jag kom sedan ner till sån härlig frukost med croissanter, frallor och bullar och kaffe. Fick presenter och började gråta pga så fint och barnen tyckte jag var pinig. Sedan var jag huvudstöd: Just nu bästa sättet att få henne att sova middag - hon sitter där och håller på med snutten tills hon somnar. Och mor kan sitta och scrolla. Eller som nu skriva blogginlägg. Jag fick fotbehandling av Märta - så gulligt och lyxigt! Sedan målade hon mina tånaglar i regnbågsfärger. Blev superfint men besparar er bild pga fötter är ändå lite obehagligt? Därefter var det mycket spring efter Nou och på andra sätt vanlig dag. Men på kvällen hade vi … BARNVAKT!!!! Omg! Första ggn sedan Nou föddes. Mattias föräldrar kom hem till oss och tog hand om alla barn och vi gick på restaurang! Var givetvis hemma vid kl 22, vem orkar längre än så? Och då fick jag denna present: Kände både: Louise ha lite koll på din menscykel! Och: kom igen!? Postade detta på Instastories och folk har skrivit om hur de absolut fått mens typ enda barnfria natten på 3 år och liknande. Fick mig att tänka på just sådana mens-surprise. Som när jag, väldigt ny på mens, fick mens på flygplatsen när mamma pappa och jag skulle åka till Mallis. Jag fick givetvis megamens och använde inte tampong så kunde inte bada. Fick köpa några skumma MEGAbindor som jag ändå blödde igenom. Ja det var hemskt. Kunde bada sista dagen typ. Och min ena syrra fick mens på sin bröllopsdag. Också tack för den mensguden! Har ni nån sån ovälkommen-mens-historia? Låt oss dela mensminnen! ps: Mattias hade styrt upp att vi plus hela min ”ursprungsfamilj” (mamma pappa syskon + familjer) ska åka på resa ihop nästa sommar - det var så fint uppstyrt och uttänkt, blir gråtig nu igen när jag tänker på det!
