För 25 minuter sedan låg Instagram nere. I 20 minuter. Nu är det tillbaka. Jag kunde yogat, tagit ett glas vin eller legat. Säkert hann 3000 bebisar bli till under dessa 20 minuter av oförverkligad scroll. Men inte jag. Jag uppdaterade frenetiskt och undrade vad som skulle hända om Instagram bara försvann. Tittade ut för att se om himlen mörknade och jordens undergång var nära. Funderade på hur livet skulle bli utan Instagram. Tänkte under de bra stunderna att bloggen då kanske skulle bli mer poppis och det var ju bra. Men sedan att det skulle vara svårt att nå ut utan Instagram. Kanske måste jag söka andra jobb. Kanske var detta slutet på mitt hejhej-ande. Sedan uppdaterade jag ännu mer desperat. Provade via datorn också. Sedan kom det tillbaka. Puh! Ligga kan man ju göra en annan dag.
