I går kom barnens farmor och farfar och hämtade barnen med löfte att återlämna dem i typ samma skick nästa dag. Mattias och jag snackade om att gå ut och äta någonstans eller hitta på något. Jag: – Alltså... jag vill bara vara hemma och skrota? Mattias: – Exakt samma som jag. Perfect match kanske, dessa två hemmagrisar? Hur som helst. Vi var och handlade mat tillsammans, utan barn – SÅ skumt. Ingen stress alls och vi kunde liksom diskutera vilka chips vi skulle välja osv. Sedan gjorde vi pizza. Och därefter film. Flera gånger under filmen så tänkte jag att jag skulle sänka (trots att barnen slutade vara ljudkänsliga för 4,5 år sedan ungefär), eller gå och kolla till dem. Tills jag kom på att de inte låg där inne i sitt rum. Det var en märklig känsla. Och jag insåg att det var första gången jag var hemma en kväll och natt utan barnen. Garanterat i huset, men eventuellt någonsin? Kan ej ta gift på det, men tror det är så? Inte underligt att det kändes lite konstigt. Tomt och lite längtigt och jätteskönt! Sedan sov vi 9 timmar. NIO. Förlåt alla trötta föräldrar som läser detta. Jag vet att ni vill slå mig med en stekpanna nu. Idag drog jag till Hässelby och sprang ett milslopp på min snabbaste tid hittills. Det var svinjobbigt och kul! Min hudfärg matchade lönn i höstskrud. För att ge er en bild av vad som följde. Mattias hämtade barnen. Sedan kramade jag dem i 200 år. Och därefter blandade vi bråk, dans, tjafs, pärlplattor, tjat, bråk, kramar, bråk, bråk och skratt och lite mer bråk och kramar. Nu ska jag sova. Man är ju rätt slut efter att bara ha sovit 9 timmar. Ps: en lite rolig sak var att jag väcktes på natten av att Mattias snarkade och blev SÅ arg. Tyckte att när jag FÖR EN GÅNGS SKULL INTE SKA VÄCKAS AV BARN SÅ SKA JAG VÄCKAS AV MIN MAN?!! Knuffade till honom och somnade om på 10 sekunder, vaknade mindre arg... Insåg att jag tecknat exakt detta på framsidan av min andra seriebok som kommer I VECKAN!!!?? HJÄLP! Köp den är ni snälla!
