Delar säng med en tvätthög och inväntar mello. Har varit rastlös i kombination med energilös... det är så störig känsla?! Jag vet att det gnälls en massa på alla som inte följer restriktioner (i alla fall i mina flöden) men jag måste säga SHIT vad folk anpassar sig ändå. Det är som att man fallit in i en helt ny tillvaro. Eller ja inte ny NY, utan att den blivit liksom livet. På ett sätt bra, för man plågas inte lika mycket av förändringen. Men på ett annat lite skrämmande. Förra helgen träffade jag en kompis ute i lekpark. Det var SVINKALLT och när fötterna domnade gav vi upp. ”Tänk om man kunnat ses inomhus, barnen skulle röja runt och vi dricka kaffe och titta på.” Och jag slogs av hur jag inte ens slagits av den tanken. Längre. Och fick liksom ONT av längt att normalumgås!! På det gamla normalsättet. Jag må vara PMSig men är så trött på utehäng nu. Jag vill till och med åka till lekland (då vet man att man varit hemma för länge). Vaknade imorse och ba: VILL INTE HA EN TILL HELG HEMMA!!!! Blir galen! Men men. Nu ska jag sluta gnälla. Jag la upp den här bilden på Insta igår: Vilket ledde till sjukt många roliga kommentarer om misslyckade hobbyfrisörer och Coronaklippningar och ”jag passar på att klippa lite extrakort lugg så slipper vi klippa snart igen”. Vad jag sedan gjorde? Klippte mina barn. Ologiskt. Men det blev rätt bra! Förutom Nou. Jag fick ETT klipp på mig. Sedan vägrade hon. Så hon får skylla sig själv! Nu har jag fått frågan ”när börjar Melodifestivalen?” tvåtusensjuhundratretton gånger under tiden jag bloggat. Fridfullt! Chips, gurka, morot, dipp och Fazer mjölkchoklad med Dumle (har ni smakat??) ska nu dukas fram. Måste dra! ps: TACK ATT NI ÄR VÄRLDENS BÄSTA LÄSARE SOM ALDRIG SKAMMAR ELLER HATAR! (Ja nu blev det versaler men pga känner sån tacksamhet att det är NI som hänger här!!!) ps: här skymtar man tvätthögen jag delat säng med hela bloggandet.
