Börjar helgen med en lugn och fridfull frukost i tjusig stil. Jag såg ett klipp på en mamma som la sig i sitt barns knä när barnet kollade på tv. Barnet började klappa på mammans huvud, supergulligt! Jag ba: jag ska prova! Om det gick bra? Eh nej. Nou ba BORT MAMMA DU STÖÖÖÖÖR! Men det blev en väldigt rolig film tyckte jag och la upp den. Supermånga skrev att exakt samma hade hänt dem (visste inte att denna ”utmaning” var så stor? Bara sett ett enda klipp). Sedan var det ett helt gäng som skrev ”tack” för att de hade känt sig så ensamma i att deras barn inte hade börjat gosa som de sett såååå många göra. Det fick mig att återigen inse vikten av nyanser... Och vad en skojig utmaning kan ge för effekt när det blir en så stor spridning på det. Kände att det var lite skönt att jag bara hade sett ett enda. Någon skrev ”det är första gången jag ser ett barn som inte börjar gosa!” Och det hade ju kunnat skava lite om inte så många innan känt igen sig...