Lucia och vi firar precis som alltid, med varm choklad och lussebullar framför tv-Lucia samt med VAB. Jag tror att det är kanske femte året i rad som vi vabbar på Lucia? I år har vi i alla fall inte kört hela ”hetsa till affären dagen före och spring runt i femtioelva butiker och hitta till slut luciakläder och vakna upp till sjuka barn”-traditionen. Man kan inte få allt! Sedan hade jag två möten på förmiddagen och kom hem till en sömnvägrande 2,5-åring och en lite rastlös 8-åring och avlöste en jobbtaggad 42-åring. Jag har inte ens försökt vobba och min hjärna har ändå smält?! Låt mig återge vad som hände rätt nyss. Irritationsnivån har varit lite sissodär jättesupermegahög. Och jag har föreslagit lite olika saker och när jag sa "gå ut?" så var det i alla fall en liten som nappade. Så jag gick ut i förrådet och hämtade vagnen och lirkade in den i hallen. – Så! Ska vi gå ut då?– NEJ.Mmm okej. Jag tolkade ditt "ja" där förut som ett "ja" och trodde du ville gå ut. Men jag var väl lite oflex i mitt sätt att tolka... Jag låter väl vagnen stå här i hallen och ta upp 92% av ytan, pga ORKAR INTE KÖRA TILLBAKA DEN!!Efter en del olika rastlös-och tröttrelaterade fajter så ville barn plötsligt gå ut ändå! JIPPI! Mamma behöver SYRE. Mm längtar så efter syre!På med strumpor. Men NEEEEJ hur kunde jag? Det var ju fel strumpor! Oj oj, ja okej, vi tar av dem och går upp och letar efter andra. DÄR var de perfekta strumporna. Eller ja, de hade varit perfekta om det inte vore för att mamma satte på dem helt fel! Så dålig mammaaaa!Till slut löste sig ändå strumpproblemet – phew! På med täckbrallan. Så jacka? Nej. Barn har ångrat sig och vill inte längre gå ut. Nu skulle det lyssnas på julsånger i en ny julsångsbok som mor fick på förmiddagsmötet. Okej vi pausar. En liten paus i hallen som nästan inte innehöll nåt bråk eller gråt. Sedan dags för rond två. På med fleece, försök rätta till ärmarna, på med jacka, försök rätta till ärmarna… nej det GÅR inte. Ärmarna är det värsta som funnits på denna joooooord!!! RÄTTA TILL!! Nej det går inte. Mor försöker på ganska många sätt och är rätt kreativ och har lätt ansträngd men ändå mjuk röst. Men nej, det går ändå inte. För den uppmärksamme kan det nu ha låtit som ett litet morr i slutet av den mjuka stämman när mamman bestämmer att en fleece ändå inte behövs pga VÄLDIGT varmt just nu.Av med fleece! Eventuellt är mamma inte på tipptopphumör nu. Vid detta tillfälle kan det ha varit så att ett större barn nu skrek på ett mindre barn för att det mindre barnet skrek och det större inte pallade mer skrik och eventuellt skrek då mamman för att det stora barnet också skrek när det lilla redan skrek och för att hon inte pallade med två barn som skrek. Vad tänker vi om detta? Att skrik är …trendigt?Ja men efter ett fleece-avlägsnande så åkte jackan på och sedan skor och nu var vi nära vagnen! Men! Något hände. Ingen förstod vad, men ni ska veta att det var upprörande. Efter denna lilla skrikpaus så satt till slut i alla fall barn i vagn.Men då upptäcktes det hur FEL skorna kändes! De är så fel, så fel!! Så då fick vi ta ett litet omtag på dem. Av med skor och på med skor. NU SÅ! Ut i syret!!! Bara lite nycklar, plånbok och påse som ska med. Under den millisekunden mor kutar in och hämtar det hinner barn inse att det här inte var alls kul. Okej okej, mamma hajar, vagnen står still! Vi rör oss så blir det nog bra.Men NEJ det blir VÄRRE! Okej mor stannar vagn. Är det boken du vill ha? NEJ. Är det skorna som är fel? NEJ. Vill du hoppa ner och gå? NEJ. Vill du sitta i vagnen? NEJ! Och så frågan som mor misstänker ska ge positivt svar men det inte alls känns positivt: Vill du gå in? Svar: Ja. Oooookej. Parkera vagn, spänna loss, hoppa ur vagnen. På trappen vid dörren: NEJ vill inte gå in. Paus för andetag.Okej vill du leka med spaden? Ja DEN (pekar på snöskyffeln). Ja absolut lek med den. Om den var lätt att hantera och därför kul att leka med? Säger som Nou brukar säga: Nej. Det blev dålig stämning kan man säga. Och lagom att gå in. Vilken härlig liten promenad på 37 sekunder vi hade! Hej då.
