Jag har haft en lite körig höst... Det är svårt att säga nej till saker när man är egenföretagare. Speciellt som det är så mycket kul ofta. Och när jag tänker efter så har det kanske varit körigt i mer eller mindre tre år nu... Vad jag vill säga? Jag är lite trött. Jag är glad och har kul och jag är jättetrött. Så. Nu är det för ovanlighetens skulle lite lugnare i december och jag omfamnar det totalt. Jag sparar ihop jobb till några megastressiga dagar och gör ganska lite andra dagar. Verkar vara så jag jobabr bäst. Jämn nivå hela tiden är visst inte min grej. Om det inte är jämn megastressig nivå, då funkar det. Å gu så mycket ord Louise. Kom till saken. Ja just ja. Jag skulle egentligen bara komma fram till att det var så otroligt bra tajming på planeringsdag på förskolan. Vilket vi givetvis hade missat. Man är väl inte ens en riktig förälder om man inte missat planeringsdagar?! (inget shameande på de som har koll, ni ÄR riktiga päron också!!)Så Nou och jag hade en dag bara vi två och det var så mysigt! Den här fasen nu alltså, när det är lite mindre jaga och lite mer lyssna och prata. Mmm så härligt!Vi såg i alla fall till att få iväg de stora barnen till skola. Sedan drog vi till fik och åt frukost/fikade. ALLT är gott här. Allt. Hon valde den lilla bullen.Vi pratade lite om förskolan. Hon saknade en av sina kompisar. Sedan sa hon att hon INTE ville leka med den kompisen pga nånting som jag inte helt förstod. Okej, men du saknar henne? Ja, svarade hon då. Det ÄR liksom bara när det kommer till barn. Ja hon längtar efter men nej hon vill inte leka med. Hur svårt ska det vara för en mamma att fatta?Jag behövde styra lite jobbsaker och satte mig i en soffa i lekrummet. En måndag är ändå en bra dag att hänga på sådana här ställen! Nou fick lite kompisar, hade superkul. Jag fick jobba lite, men ja, kände mig såklart som en oengagerad och dålig förälder som satt med telefonen i handen... Jag VAR ju inte så engagerad då heller så det var ju en korrekt känsla. Men det behöver ju inte betyda dålig, så det var en FEL känsla. Var faktiskt en riktigt bra förälder den här dagen. Sedan gick vi till leksaksbutiken bredvid och jag tänkte med pirr i magen att vi faktiskt kunde köpa nåt! Det blir ju alltid supersvårt när man bestämt att man ska få köpa nåt. Speciellt som man tänkt: "nåt inte så dyrt". Jag köpte PlayDoh till slut. Och JA Nou skulle få låna det av mig. Kanske.Var nära att slå till på dessa... munkar. Också. I butiken. Nedsatt och allt. Va? Såg du nåt annat än munkar? Nu förstår jag inte...Vi drog hem och jag degade med saffransdeg och Nou degade med PlayDoh. SÅ länge! Att vara i ett lekrum och dra runt lite på stan först var ett GENIDRAG. Jag fick baka i lugn och ro och Nou degade. Precis när Nou började tröttna på egenlek kom Maja hem och de degade tillsammans ett tag till. Låter allt som en dröm? Ja okej lite så var det. MEN. Det uppstod absolut stress vid två tillfällen:1. Märta skulle bli skjutsad till stall. NU NU NUUUUUUUU!!!! Och jag behövde baka ut bullarna, snurra dem till fina snäckor. Det roligaste momentet. Som nu blev lite sabbat pga hetsig (och väldigt gullig) tweenie. 2. Gräddningen. Det skulle gräddas och jag hade varit lite för mindful och soft och eventuellt lite glömt däckbytet som jag läst om i kalendern nån timme tidigare. Så det blev en klassisk hets i hallen för att hinna i tid. Men skulle det ens ha varit en måndag om stressbryt i hall inte hänt?Och ser man tillbaka lite längre så uppstod även kris och panik vid ett visst tillfälle inne på en affär där ett barn sa: jag har bajsat mamma. När jag stod och pratade mascara med en expedit. Det var ... lite speciellt att hantera den kommentaren framför främling.Ja men det var väl måndagen då. Hela kvällen var jag mätt på allt som hade med fika att göra och sugen på riktig mat som ändå inte smakade jättebra eftersom jag var så bullmätt. Klassiker. Men ändå. Så goda lussebullar. Mmm ja. Det är jag bra på. Faktiskt. Slut på skrytinlägg!
