Igår på jobbet. Några timmar kvar till lunch. Jag fixar en kaffe! När jag står där vid kaffemaskinen kommer jag på: noooo jag glömde matlådan hemma!! Morgonen flimrar förbi i små minnesbilder. Men vänta nu, jag plockade ur den ur kylskåpet och la den i en plastpåse. Skit också!! Då står den kvar på byrån i hallen! Min ”slänga-mat-ångest” slår till. Så dumt! En hel maträtt som jag måste slänga! Så onödigt! Kommer det att lukta när jag kommer hem? Hur länge kan mat stå framme innan det börjar lukta? Ska jag cykla hem och hämta den kanske? Men hinner jag? Jag kanske kan cykla vid lunchtid, som en del av lunchen. Min ”rädd-för-gammal-mat-ångest” slår till (så dålig kombo att lida av både "slänga-mat-ångest" och "rädd-för-gammal-mat-ångest"). Tänk om den redan blivit för varm och gammal? Om bakterier attackerat och minsta tugga gör mig kräksjuk? Ååå vad ska jag göra??! Okej, jag börjar med kaffet. Kanske klarnar saker efter lite koffein. Ska ta fram lite mjölk till kaffet. Öppnar kylskåpet. Där står matlådan. I påsen. Redo att ätas om några timmar. Herregud. Förövrigt drog jag och min förvirrade hjärna till Junibacken igår efter förskola/jobb. Ja barnen fick också följa med. Det var ett bokförlag som heter Smultron förlag som hade bokrelease. Jag har varit på Junibacken två gånger. En gång när förskolan var stängd och vi var där precis när de öppnade, och så igår som var efter kl 18 en vardagskväll när det egentligen är stängt. Vi har alltså haft ganska tomt. Igår smög vi iväg till andra sidan när alla andra lekte vid Mumin-delen. Då var vi till sist helt ensamma. Sådan lyx! Ser ni att mitt blåmärke i pannan är kvar? Man kan skymta det. Ingen bula längre dock. Det var alltså från när Maja råkade slänga Tjejmilen-medaljen i huvudet på mig. "Komma hem och skryta med en medalj?? Alla fick ju!" misstänker jag att hon tänkte ...
