Okej jag behöver er hjälp. Jag tänkte skriva ett gnälligt inlägg om hur folk skriver DM eller kommentarer utan att ha läst ordentligt eller skriver kritik och också kryddar med en massa elakt och om hur det tär ... nej men ni ser ju, jag kan inte skriva om detta utan att gnälla! Hahah "tänkte skriva ett gnälligt inlägg" – gnäller som fan. Gu förlåt. Skärp dig Louise. Okej. Jag ska backa ut ur känslorna ett tag. Jag pratade med Mattias som ba: Men Louise, du vänder dig till allmänheten, det KOMMER komma sånt här. Du måste bara hitta sätt att hantera det. MEN HUR GÖR MAN DET? Som jag sa till Mattias: jag läser in hårda ord/kritik även i sånt som inte ens är riktat till mig! "Tutade den där bilen på mig? Såg inte den där personen i kön ut att störa sig jättemycket på mig och mitt barn?" Hur ska jag då kunna hantera när folk vänder sig direkt till mig och skriver hur dåligt det ena eller det andra jag gjorde var? Jag vill ju liksom inte va nån som ba: "Jag bryr mig inte. Kritik rinner av mig." Eller jo ibland vore det ju asskönt, men alltså det är en omöjlighet – jag kan inte bli så. En sak som jag gjort pga detta är ju att inte tycka saker lika ofta och starkt. Inte driva med känsligare saker lika mycket. Skriver sällan i affekt (ville skriva aldrig men hehe vem sitter och skriver nu då?). Jag undviker mycket, mycket mer. Vilket känns bra, många gånger har texter blivit onödigt provocerande och det behövs liksom sällan ilska, man kan få fram en massa poänger ändå. Det var ett sätt att hantera detta. Jag har nu också en tanke att inte lägga upp saker som på minsta lilla vis skulle kunna generera någon kritik under perioden ägglossning – mens. För då har jag ju noll skydd mot hårda ord. Cykel-anpassa livet är ju nåt man borde pyssla mer med. Min första instinkt var ju att skälla på folk och be dem vänta de där 8 sekunderna som Michael Dahlén skrivit om – en otroligt bra regel, när man läser nåt man blir arg för, att räkna till åtta innan man reagerar. Men det är faktiskt en omöjlighet för mig att ändra på folk till ett sätt som JAG vill att de ska vara. Där får jag ändå känna mina begränsningar. Man kan ju blocka eller radera kommentarer som ger en någon form av dålig magkänsla. Det har jag hittills bara gjort när någon har varit helt vidrig i kommentarerna, vilket tack och lov händer så himla sällan. Tack tack tack för mina fina följare och läsare (och gu tänker på dem som får hat mycket och ofta och fattar inte hur de orkar, så jäkla knäckande...) Jag kan ju inte vara ensam om att vara ett skört skakigt asplöv, eller hur man nu sätter ord på detta. Ni som läser in, blir sårade och som inte kan sätta stopp innan saker sipprar in och sätter sig – hur gör ni? Vad är era bästa tips?? På många sätt inser jag ju att jag valt lite fel yrke, att vara litegrann offentlig person och inte kunna ta syrliga kommentarer är ju dålig kombo. Men jag älskar ju mitt jobb. Okej, detta blev ju rätt gnälligt ändå. Men för att sammanfatta: hur hanterar man kritik och gliringar? Hur gör folk för att det inte ska sluka en?
