I går hämtade jag barnen och i bilen hem pratade vi om att vi imorgon ska sjunga för Mattias som fyller år. Vi värmde upp med lite olika sånger och jag sa att de skulle rita lite teckningar. Märta sa då att hon vill köpa en riktig vuxenpresent, "för vi får ju alltid riktiga presenter". Ja okej, sa jag och vi åkte till det ALLRA bästa stället för att shoppa födelsedagspresent – Älta centrum! Där finns både Ica och apotek! Vi kom fram till att apoteket skulle bli bäst. Sedan stod vi och valde mellan diverse krämer och annat. Jag tipsade om att pappa nog ville ha en scrub och säkert någon ansiktsmask. Jag pekade ut en massa olika och Märta valde en scrub och sedan ville hon ta något mer (Maja körde i vanlig ordning ett eget rejs någonstans inne på apoteket). Jag fortsatte att visa olika önskvärda saker och sa samtidigt fyrtioelva nej till olika saker som Maja ville köpa till sig själv (mest lypsyl och tuggummi). Märta: – Mamma, det känns som att det mest är DU som bestämmer vad VI ska ge. Jag: – Jahaaa, nej men det är inte meningen! Välj vad du vill! Vad tror du han vill ha? Vad tycker pappa om? Märta: – Hmm... att sitta vid datorn. Jag: – Jaa... vad kan passa då...? Maja springer förbi och vrålar glatt: – EN DATOR! och rusar vidare. Jag: – Ja.. jo jag tror nog ändå det blir lite svårt att hitta här... Märta: – Den här då?! Märta håller upp en kräm. Jag: – Ja... fast det är kräm mot fotsvamp. Pappa har ju inte fotsvamp. Märta förvånat: – HAR HAN INTE? Till slut rev Maja åt sig en ögonkräm (för att den var lila) och jag hittade tre engångsförpackningar med ansiktsmask. Och Märta körde vidare på sin scrub. Sedan köpte vi presentpapper, snöre och ett kort. Och det allra roligaste var smusslandet, när vi skulle försöka slå in allting utan att Mattias skulle komma på oss. På kvällen kände Märta att hon höll på att spricka. Märta: – Jag vill berätta för pappa!!! Jag: – Ja jag förstår det. Men du kan säga lite – du kan säga att vi köpt presenter men du behöver ju inte säga vad! Märta: – Nej, jag SKA hålla mig. Men är det så pass sent nu att vi nästan kan säga att det är imorgon han fyller år? Jag: – Nja...så fort du vaknar imorgon kan du säga "imorgon!". Femton minuter senare: Märta: – Jag sa till pappa att han skulle få två saker han ville ha och en ögonkräm.
