Så startade en långhelg med barnen utan Mattias hemma. Torsdag eftermiddag åkte han till Vemdalen med kompisar. Fredag morgon flöt på men ett barn kände sig hängig och fick vara hemma. Alla i skolan är förkylda och även om hon inte verkade så dålig så tänkte jag att vi kanske ”motar Olle i grind”, ett uttryck som jag absolut förklarade (och googlade) till ganska ointresserade öron… Klädd i min favoritdesigner TRADERA. På lunchen fick jag pausa jobb som jag helst vill grotta ner mig i non stop för att dra till Östermalm och hämta nummerlapp till Tjejmilen. Saint Antoine var SÅ på min sida och jag hittade parkering direkt, allt gick supersmidigt och jag var hemma igen efter en dryg timme. Skulle precis smsa Julia om hur Saint Antoine var på vår sida och hjälpte till med jobbandet när ett barn väldigt plötsligt blev magsjuk. Okej, ändra planer. Ställa in Tjejmil, avboka barnvakt, skjuta upp jobb. Några timmar senare blev även jag magsjuk. Ändå dröm att va magsjuk när man är ensam hemma med tre barn… Ytterligare några timmar senare, när alla sov, blev ett till barn magsjukt.Men om vi ska va lite positiva i allt detta så: 1. Det var en mild variant måste jag säga. Redan idag lördag är alla mer eller mindre återställda om än lite trötta.2. min gulliga vän Helene kom med lite ätbart och tidningar - så fint!3. En helg i soffan är ju inte helt fel. Nou har varit lite duracellkanin emellanåt men det mesta har flutit på otippat bra. Skönt eftersom det verkligen kunde varit pest. En förd med att behöva tvätta typ allt: rutschkana! Och koja! Man kan inte ana hur fint städat det var bara några timmar tidigare…Ja man kan säga att det inte blev helt enligt plan. Och att min sommarsnygghet blev vintertroll på ett dygn var väl väntat ändå.Angående St Antoine, har ni lyssnat på senaste poddavsnittet? Annars blir den delen i detta blogginlägg kanske lite obegripligt…
