Jag är å ena sidan lite orolig för att den här kraften jag upplever med #metoo ska svalna. Att engagemanget och styrkan ska klinga av. Å andra sidan så tror jag att det är något som förändrats i grunden. Att vi genom att synliggöra alla dess övergrepp öppnat en dörr som inte går att stänga (tack och lov). Att vi genom #metoo fått ett verktyg, eller något att falla tillbaka på, när vi själva blir utsatta eller ser någon bli utsatt. Jag tror att vi genom #metoo fått veta att gränsen går LÅNGT tidigare än vad vi lärt oss tidigare. Att det som tycks harmlöst om än smaklöst, kanske inte är så harmlöst trots allt. Och att man genom att markera kanske faktiskt kan göra skillnad. Jag tror också att många män (och kvinnor) insett hur stort och utbrett detta problem är. Och som sagt, med allt detta tror jag att det blir svårt att gå tillbaka till total tystnad. Jag hoppas och tror. För ett tag sedan hörde Cissi Wallin av sig och undrade om jag ville göra en banner till en ny webbsida som ska fungera som en fortsättning på #metoo. Sidan heter Min upprättelse och där kan man få hjälp och stöd att gå vidare efter ett övergrepp. Det kan handla om juridisk hjälp eller psykologiskt stöd, eller hjälp med att anmäla. Efter ett övergrepp kan man känna maktlöshet och brist på kraft. Att behöva söka runt och leta efter ett eventuellt stöd kan vara kännas övermäktigt. Därför tror jag att en sådan här sida kan vara avgörande. Det måste vara enkelt att komma rätt! (obs! Detta är inte ett sponsrat inlägg, bara så att det är tydligt.). Vad känner ni om det som kommer efter #metoo? Vad har ni för förhoppningar och farhågor?
