Ingen anade att en person var på väg att braka ... eller? HUR skulle någon kunna ana att personen inte ville ta sig an alla uppgifter när den inte VRÅLADE nej? Då är det ju fullkomligt omöjligt att avgöra! Det finns ingenting annat som skulle kunna hinta om att läget inte är så önskvärt från ena parten. Nej verkligen inte. Jag tänker på hur ofta man ställer fel frågor när det kommer till utmattade personer. Så många som jag vet har flaggat för att det är ohållbart, att man inte kommer palla. Andra som hintat lite mer diskret, men där det ändå inte borde ha varit svårt att se, om man hade tittat efter. "Men varför sa du inte ifrån?! Varför sa du inte nej? Varför protesterade du inte mer?" Det finns en JÄVLA massa sätt att säga nej på. Det handlar inte om det, det handlar om att personen som sitter på andra sidan faktiskt måste lyssna. Vilket dessvärre sällan sker. "Mmm jag hör dig... vad sägs om att uppnå de här målen kommande halvår? Bra då säger vi så!" Om man stannade upp och verkligen lyssnade, då skulle man höra. Man skulle ana tveksamhet, se tvivel och man skulle mellan raderna höra "nej jag vill inte, jag orkar inte, jag kan inte". Ibland skulle det vara enkelt och räcka med att andas in för att hinna upptäcka det "vaga" nekandet. Andra gånger kanske det skulle ta lite längre tid, vara lite klurigare. När du är som tröttast så kan det vara en omöjlighet att säga nej. Det tar så enormt mycket kraft. Ett nej betyder att du inte är enkel, att du innebär problem, att du krånglar till saker. Ett nej är ett erkännande för dig själv att du inte räckte till, att du inte pallade. Dessutom är ett nej är sällan tillräckligt. Du måste argumentera, förklara, försvara det du säger. Och även om det kanske, kanske skulle betyda att det blir bättre efteråt så har din energi tagit helt slut när du sagt hela ordet. NEJ. Så när ditt nej blir emotsagt, eller ignorerat, och det kommer en massa nya ord att bemöta, så orkar du inte annat än att ändra ditt nej till ett ja. Och efteråt undrar folk varför du inget sa. Jag förstår att folk kanske inte menar något illa när de utbrister: men varför saaaa du inget?! Men det blir ytterligare en bit skuld att lägga i säcken med dåliga samveten. Fråga istället: Varför lyssnade de inte på dig? Var det verkligen helt och totalt omöjligt att förstå att du inte orkade mer, bara för att du inte SKREK ut ett nej? Nej såklart det inte var.
