När jag skrivit eller postat grejor om presenter till pedagogerna/lärarna och att det i 99% av fallen (enligt ALL forskning) är mammor som styr med det så vill många rikta blicken mot papporna… NEJ SKOJA! De vill rikta blicken mot mammorna såklart! Varför köper de då, om det nu är så jobbigt? Varför skiter de inte bara i det? Varför säger de inte till pappan? Varför gnäller de om FEL present om pappan köper nån? Pappor klipper gräset och byter däck på bilen ju!!! (Hur mkt kan dessa två sysslor väga upp för undrar man ju…🤔) Diskussionen om SKA ens en present köpas kan man väl ta och vad som är rimligt i presentväg. Men kanske inte under samma tak som ”mammor har alltid ansvaret”, för det är där den hamnar då igen. Jag tycker vi riktar blicken mot papporna en stund. Varför är de inte mer engagerade? Varför tar de inte tag i detta? Jag vill också säga: heja alla jäkla megastjärnor till mammor det finns där ute (och de tre papporna) som styr med detta mitt i allt annat! Alla avslutningskläder, fritidstider, semesterpusslande, läger, sommarkläder, solkrämer, utflyktsryggsäckar, vattenflaskor, kepsar OCH SÅ VIDARE.