Så svårt det är när det mörka dundrar in. När man är nära men ändå så långt bort. När livet rusar på, med vardagsmörkt och vardagsljust. Så svårt det är att bara leva på när så mycket faller sönder i världen. Och så lätt det det är att bara leva på när så mycket faller sönder i världen. Se det mörka men behåll det ljusa. Se ondskan men acceptera den inte. Så märkligt. Så sorgligt. Världen just nu. Sådant jag läst som kändes viktigt just nu: Tanken på att det finns människor som står emot mörker, trots att allt talar emot det ger hopp om mänskligheten, skrivet av Vanja. Om livets ljus och mörker, skrivet av Michela/Sockertoppar. Om insikten man inte ska behöva få, som många förhoppningsvis kan lyssna på, skrivet av Magnus Andersson Frånlund.
