Har ni läst på Instagramkontot 1337likes? Hon får DM från en massa tjejer som vittnar om övergrepp av kända män. Fy fan säger jag bara. Män med makt, vad de anser sig ha rätt till. Vidriga, äckliga män. ”Men JAG vill ju” verkar vara det som rör sig i huvudet på dessa män. Ett enormt ego i kombination med noll respekt för kvinnor, det är en farlig mix. Och eftersom många män verkar, om än i lite olika mängd, ha den här mixen i sig så håller man varandra om ryggen och så håller käft. Kanske hjälps man till och med åt att försvara beteendet. För genom att försvara andras beteenden så försvarar du ditt eget och kan på så sätt fortsätta utan skuld. Ofta ska det ju förklaras med att tjejen i fråga är slampig eller någon annan egenskap som minskar hennes värde i deras ögon. Det är skillnad på folk och folk. Och så tystnaden då. Aftonbladet, pinsamma och skitnödiga. Vi kan inte gå ut med namn, det är polisen som utreder, domstolar som dömer. Bla, bla, fucking bla. HUR hade rubrikerna sett ut om det varit en skådis? Om inte med namn så hade det i alla fall blåsts upp blurrade STORA bilder, gigantiska rubriker. Det hade inte varit en pytteliten rubrik med ett sorgligt försvarstal. Efter att ha läst på Resumé om olika anledningar till att inte namnge, där de också verkar tro att man hade namngett om det varit tex en idrottsman, så verkar det vara så att man namnger Weinstein eftersom det var så pass många som berättade. Det blir bevis nog, när rättsväsendet inte dömt. Jag tänker att om man ville gräva lite i det hela som journalist så skulle man inte behöva gräva särskilt länge. JAG har genom ett par svajpningar på Instagram hittat fler som kan vittna om griserier från medarbetaren. Men nej, plötsligt värnar man så mycket om vilka som har rätt att döma. Vilket jävla skämt! UPDATE: Nu skriver Resumé att Aftonbladet startar en internutredning mot medarbetaren. Ser inget om det på Aftonbladets sajt dock. Nu blir det intressant om det fortsätts att hålla bakom rygg eller om detta verkligen är något de går till botten med. Jag tycker för övrigt att Camilla Läckbergs ”erkännande” var bra. Vi behöver bli medvetna om hur vi alla alldeles för länge har hållit dessa vidriga män om ryggen genom att ursäkta, hitta anledningar att det blev som det blev, snacka om skämt, ”han är ju sådan där” eller ”jag hade inte aaaaning”. När man inte pallar ta diskussionen kring ett sexistiskt skämt, när man snackat skit om kvinnan som ”legat sig till en position på jobbet” (utan att ens reflektera över den man som då låtit sig liggas med som rekryteringsmetod) eller när man febrilt letar efter anledningar till att offret nog får skylla sig själv. Vi håller ju till och med våra egna förövare om ryggen. "Det var nog mitt fel". Det är inte konstigt, vi lär oss vem som har rätt, vem som har makt, vem man ska lyssna på och vad som händer de kvinnor som bryter mot "regler" (som Höglund så tydligt visade i sin helt galna krönika). Nu är det nog med tystnad. Nu är det nog med skuld på offer. Nu är det, som sagt, dags att skulden och skammen drar dit den hör hemma. Hos förövarna. Om du som man nu är förvirrad hur du ska agera här, så finns detta klipp med bra tips.
