Jag hade inte tänkt skriva mer om detta på ett långt, långt tag, efter förra inlägget. Och jag vill poängtera att det inte är kommentarerna om att jag är en idiot som behöver psykvård som får mig att skriva detta. Men det var en person som skrev att hon hajade till på just min mening om hatet. Så jag läste den igen, och jag förstod henne. När jag skrev att jag tycker ”det som är ruttet med manshatet är att det inte är större” så förstår jag givetvis att det provocerar. Jag borde ha uttryckt mig lite annorlunda. Jag hade ingen aning om att så många skulle läsa min text. Vet man att man har en stor publik så ser man till att vara extra tydlig och förklara lite mer hur man tänker. Jag tror att de flesta som läser min blogg regelbundet har en tydlig bild av var jag står i sådana här frågor. För dem behöver jag inte vara övertydlig. Men nu förtydligar jag alltså lite: Det jag menar är att denna mansroll som alla med manligt kön förväntas ha, enligt normer och strukturer som finns i vårt samhälle, borde vara mer hatad. Ni vet – ”stark som EN RIKTIG MAN”, ”tuff som EN RIKTIG MAN”. Det är den där bilden av MANNEN. Den bilden som tvingar små pojkar att torka tårar och skärpa sig, som tvingar fram en hård yta på en mjuk liten person bara för att pojkar inte ska gråta, inte visa känslor. Den som säger att killar ska kunna slåss, vara starka och försvara sig. Att hålla så mycket inombords och visa upp något hårt utåt. Det är DET jag pratar om – den ”mannen”. Det är den jag tror är skadlig, för både män och kvinnor. Och för att nu vara extra tydlig, alla pojkar blir inte intvingade i denna roll, men alldeles för många. Alla pojkar tar inte heller skada av denna roll, men alldeles för många. Jag har fått fantastiskt många bra kommentarer på mitt inlägg. Både från sådana som håller med och sådana som inte håller med. Folk som ställt frågor, bekymrat sig. Folk som varit öppna med vilka känslor detta väcker. Till er vill jag säga TACK. Tack att ni får mig att tänka, reflektera. Tack att ni delar med er och peppar. Till dem som bara vill säga att jag är störd och dum i huvudet så spelar det nog ingen som helst roll vad jag skriver här, men jag ser det ändå som ett bevis på att texter som min förra behövs. Tyvärr. Läs gärna detta om jämställdhet av Cissi Wallin. Läs detta om att vilja svara på kritik av Jennybenny.
