Vad hände? En kvinna vid namn Nina skulle fixa pass till sitt barn. Under tiden blanketter fylldes i började barnet att gnälla och till slut skrika. Nina ammade då i selen medan hon planerade att fylla i det sista på blanketterna. Men kvinnan i luckan ogillade ammandet och ska enligt Nina ha bett henne att gå därifrån om hon skulle amma. Nina som tycker att amning är helt naturligt kände sig chockad över bemötandet. Aftonbladet lägger upp detta på sin Facebook-sida. Då droppar det in en massa kommentarer. Till exempel vill en snubbe tala om att masturbera också är naturligt (somliga poängterar att offentlig masturbering inte är lagligt, men det slår han ifrån sig). Andra poängterar även att bajsa och kissa naturligt. Men det är det minsann ingen som gör i väntrum eller på restauranger. Jag kan förstå att det är svårt att skilja på saker och ting. Att likställa ett spädbarns hunger med en mans lust att dra en tralla. Att likställa ett spädbarns hunger med en vuxens människas behov av att tömma tarmen. Det kanske är svårt, det här att skilja på spädbarn och vuxna människor. Men jag ska försöka hjälpa lite: ett spädbarn är en människa på under ett år. När ett spädbarn blir hungrigt, varmt, kallt, trött, rastlöst och miljoner andra saker så reagerar det ofta på det enda sätt de kan: skrika. Efter några år kan personer som blir hungriga ofta förmedla det på annat sätt och efter ytterligare några år kan de själva lösa saken. Utan att skrika. Skillnad mellan spädbarn och låt säga en femåring eller en femtiofemåring är att den första inte förstår om man säger: vänta fem minuter så kommer du att få mat. Det skriks ändå. Det är komplicerat, jag vet. Men försök tänka på vuxnas förmåga att uppsöka toalett i tid istället för att bajsa mitt på golvet, det är jättesvårt för ett spädbarn. Nu hoppas jag att skillnaden spädbarn – vuxen har blivit lite, lite tydligare. Sedan kan man ju som person i samhället bli lite chockad om man råkar skymta ett kvinnobröst. Det är nämligen så att kvinnobröst har fått det knasiga ryktet att de är till för att tillfredsställa mäns lustar och man kan tapetsera väggar med kvinnobröst utan att någon blir galen och måste avbryta sitt arbete. När man ser ett bröst i annat sammanhang än i en sexig pose på en affisch så kan man därför reagera genom att känna sig obekväm. ”Oj, ett bröst. Jag såg det. Hjälp vad ska jag göra!?” Ett tips för den som känner sig obekväm: rikta din blick minst 2 cm åt ena eller andra hållet. För säkerhetsskull kan du rikta den minst en meter åt ett annat håll. Så långt kommer bröstet inte att flyga, ifall bebisen skulle tappa taget. Sedan kan du göra klart ditt jobb/äta upp din mat/gå vidare på din promenad, eller vad du nu gjorde innan du fick syn på bröstet. Det ÄR okej att bli generad över att råka skymta ett bröst. Men kom ihåg att det ligger hos dig, det är DU som blir obekväm och det är DU som har möjligheten att lösa det, utan att på något sätt blanda in den mamma som ger sitt barn mat. För säkerhets skull repeterar jag: rikta din blick åt ett annat håll. Vrid på huvudet. You can do it!! Något säger mig att den här mamman, om hon inte hade matat sitt barn fort som tusan och därför haft en illvrålande bebis hade fått höra om andra fel hon gjorde: var ute på stan med bebis, hade bebis i sele, inte såg till att blöjan var torr, inte såg till att bebisen fick sova, hade klätt bebis för varmt, hade klätt bebis för kallt och så vidare. Och så vidare. Och. Så. Vidare.
