Jag ser så mycket klokt i min FB-flöde. Hanna delade denna text, från bloggen Mellan Sabb och Skogis. "Om pappan är arbetslös och mamman har ett jobb, är det bättre att mamman är hemma. För hon får högre föräldrapenning än pappan som ju också behöver söka jobb. Om mamman är arbetslös och pappan har ett jobb, är det bättre att mamman är hemma. För pappan behöver dra in pengar till familjen, och så får hon längre tid på sig att hitta ett nytt jobb. Om pappan studerar och mamman arbetar, är det bättre att mamman är hemma. För pappan behöver avsluta sina studier så att han kan skaffa ett jobb. Om mamman studerar och pappan arbetar, är det bättre att mamman är hemma. För hon kan ta studieupphåll och pappan behöver dra in pengar till familjen. Om pappan är egen företagare och mamman lönearbetare, är det bättre att mamman är hemma. För han måste ju underhålla kunderna och kan inte lämna företaget vind för våg. Om mamman är egen företagare och pappan lönearbetare, är det bättre att mamman är hemma. För hon kan ju disponera sin egen tid och pappan behöver dra in pengar till familjen. Om pappan tjänar mer än mamman, är det bättre att mamman är hemma. För pappan behöver dra in pengar till familjen. Om mamman tjänar mer än pappan, är det bättre att mamman är hemma. För hon får ju hög föräldrapenning. Alla exempel ovan är autentiska, uppsnappade i riktiga diskussioner." Jag känner lite som jag såg ytterligare en klok kvinna undra: Varför vill pappor inte vara lediga med sina barn?! Och låt oss nu fortsätta att vända på saker lite. Det vill säga, inte börja med att vråla på mammorna som tar all föräldraledighet, utan fråga papporna varför de inte tar mer föräldraledighet.
