Igår åkte vi hem från min farmor. Först buss och sedan tåg. Bussen var försenad, vi missade tåget. Ingen fara, vi tar nästa. Bara en timme senare! Förutom att det tåget blev stående. I 2,5 timme! På grund av en olycka, så det går liksom inte att bli irriterad, för jag tänker på hur flera människors liv säkert förändrades den här eftermiddagen ... Och Maja min Maja, så tapper. Trots lite sömn och ett och ett halvt dygn på resande fot så var hon så tålmodig. Hittade en kompis, lekte, åt pannkakor, spelade spel. Sex timmar efter att vi gått ut från min farmors hem rullade vi in på Stockholm Central. Sedan promenerade vi till bussen, pratade om åskväder, monster, såg sjukt många polisbilar, ambulanser och brandbilar där vi tar bussen. En minut innan vi kom fram, tre timmar senare än tänkt, somnade Maja, sittande, mitt i en mening. Lilla hjärtat. Stora hjälten.
