Texterna kring petiga barn och barn som inte vill äta var något som jag LUSLÄSTE när jag fick texterna från Sara och Lisa när vi jobbade med vår kokbok. Nu tänkte jag dela med mig av en lista som vi har i boken. 7 tips till dig med petiga barn runt middagsbordet1. Försök att ge måltiden så bra förutsättningar som möjligtFramför allt: -Ett tillräckligt hungrigt barn vid bordet.-Sällskap av andra som äter.-Möjlighet för barnet att ta för sig själv. Det är bra om det åtminstone finns något som barnet brukar kunna äta sig mätt på, även om det så bara är ris. Det brukar underlätta om maten serveras enligt tacomodellen, det vill säga uppdelad i många olika skålar snarare än ihopblandad i till exempel en gryta. Då kan barnet plocka åt sig av allt hen gillar, men slipper vidröra det hen avskyr. Det är bättre att göra så än att kapitulera och endast laga rätter som man vet att barnet tycker om, eftersom det faktiskt vidgar barnets matvyer att bara se andra smaker på bordet.2. Skippa tjatetFörsök att undvika tjat – det leder sällan till något annat än dålig stämning, och stämningen vid bordet är extra viktig under den här perioden. Ett petigt barn är också ofta kravkänsligt! Försök att fästa så liten vikt som möjligt vid maten på barnets tallrik. 3. Kom ihåg att barnet inte är petit för att jäklas med digPåminn dig själv om att ditt barn inte beter sig så här för att jäklas med dig. Petighet ingår i ditt barns matresa, och just nu är det extra utmanande för er. Det kommer inte alltid att vara så här! Förhoppningsvis är petigheten något ni tillsammans kan skratta åt i framtiden, även om det kanske känns avlägset nu.4. Försök att inte ge efter för macka (direkt) efter maten Även om det är svårt, försök att inte ge efter för en smörgås en halvtimme efter maten. Många barn föredrar smörgås framför mat alla dagar i veckan och risken är att barnet skapar sig en egen liten rutin: om det inte är något riktigt gott som serveras så tar jag hellre en macka efteråt. Om barnet märker att mack-tricket inte längre funkar, finns chansen att hen väljer att äta sig mätt vid middagen i stället, förutsatt att det finns åtminstone något hen känner sig trygg med att äta där. (Men observera att tanken inte är att det petiga barnet ska lägga sig hungrigt, bara att den där smörgåsen inte ska komma i direkt anslutning till middagen.)5. Var lyhörd för vad som funkar för just ditt barnFundera över om det är några måltider eller rätter som funkar bättre än andra. Någon särskild tidpunkt på dygnet? Mat serverad på ett särskilt sätt? I ett särskilt sällskap? Vissa barn har till exempel mycket bättre aptit under den senare delen av dagen än i början. För andra är det viktigt att det är dämpat, tyst och lugnt och inte ljust och stimmigt. Kanske går det att urskilja en framgångsfaktor, och spinna vidare utifrån den.6. Ha tålamod!Bered dig på att det här kommer att ta tid. Även om ni gör förändringar för att optimera situationen så kan det dröja innan ni märker effekt.7. Prata med BVD eller skolvårdenPrata med sköterskan på BVC eller i skolan ifall du vill försäkra dig om att ditt barn trots sin petighet växer som förväntat. Som förälder är det lätt att uppleva sitt barn som för magert även när allt är i sin ordning. I fem-sex-årsåldern har barn till exempel ofta sitt livs smalaste period och då är det inte ovanligt att revbenen syns, utan att det behöver vara något fel med det. Men, om det finns anledning att tro att det ensidiga ätandet gör att ditt barn får i sig för lite energi och näring är det bra om ni kan få träffa en dietist som kan göra en individuell bedömning av intaget och föreslå förändringar om det är nödvändigt. Det kan till exempel handla om att höja järnintaget eller något annat som behövs för tillväxten. Foto: Ulrika PousetteText och illustration från boken Hej hej vardagsmat, av Sara Ask, Lisa Bjärbo och mig.
