Om jag fick en slant för varje gång jag hört att man ska vänja sina små bebisar att sova i livlig miljö ... Mmm det är ju toppen om de kan sova sig igenom ett rejvparty. MEN om barnet i fråga blir bananas om det väcks så är man lite sissodär sugen på att köra igång de där vänjningstillfällena. Hmmm trösta hysteriskt barn i två timmar och sedan sova på nålar hela natten ELLER sitta i soffan och slöglo på serie och äta godis... Svårt val. Mycket svårt val. Detta var nog den mest förvånande känslan. Den där totalt fysiska smärtan om avståndet blev mer än tre meter... Underligt. Och fint förstås. Fyra år senare så ser jag varje tillfälle borta som att jag övar mig. Jag trodde verkligen, verkligen inte att jag skulle vara såhär. Jag var ju tuff och ball! Typ.
