Jag tänkte reda ut lite av mina tankar kring det här med kroppshets och “alla får göra som de vill” och kring hälsa och att “om man stör sig kan man blunda” och allt det där. Jag får lite “inte alla män”-känsla när jag läser diskussioner som förs kring det här med “kroppshets”, som jag kallar det (har varit en hel del sådana diskussioner på Instagram senaste tiden). Alla som tränar hetsar inte, det är inte fel att vara smal, det är inte fel att träna, det är inte fel att vilja äta hälsosamt, alla vill faktiskt inte ligga hemma på soffan och äta chips. Det sista verkar många tro är vad alla de som protesterar mot kroppshetsen gör. Men jag tror inte att det har med varken chips eller soffa att göra. Jag vet att det för min del inte har med det att göra alls, även om jag tycker att det är en trevlig kvällsaktivitet då och då. Det handlar ju nämligen inte om enskilda personer, utan om ett ideal. Ett osunt ideal som går under fejknamnet hälsa. Som hälsosam person så bör man försöka tänka bort sitt eget hälsosamma liv och se helheten. Vi matas dagligen av bantningstips och smala kroppar, i reklam, på tv, i filmer, tidningar med mera. Vi är så oerhört vana att vi inte ens reagerar. Jag har fått tipset att blunda om det stör mig. Men dels så är det omöjligt, man kan inte komma undan smalidealet såvida man inte låser in sig i en bunker. Och dels så vill jag faktiskt inte blunda. Jag har kommit långt i mitt förhållande till min egen kropp, det tog över 30 år innan vi blev vänner. Men jag vill inte blunda för något som är så destruktivt i stort ändå. Säg att jag lyckas få rätt lön i förhållande till en man med samma jobb, ska jag då blunda för löneskillnader mellan könen? Nej problemet försvinner ju inte för att jag lyckas på det personliga planet. Samma sak gäller kroppshetsen. Jag förstår att man kan känna sig påhoppad, någonstans kanske vi alla känner oss lite påhoppade när någon lyfter fram det dagliga kroppshetsandet som nästan alla pysslar med, mer eller mindre ofrivilligt. Vi är ett resultat av det samhälle vi levt och lever i. Men jag tror att man kan behöva tänka efter lite. Tänk när man diskuterar våldtäkter och några män flyttar diskussionen till att det "faktiskt inte är alla män som våldtar". Visst känns det väl synd att en så viktig diskussion kommer att handla om männen som känner sig påhoppade? När vi bör tala om det verkliga problemet – nämligen våldtäkterna. När man vill diskutera ett skönhetsideal som skadar så många så gäller samma sak – Inte alla smala! Inte alla hälsosamma! Nej vi vet. Men kan vi diskutera det sjuka i att så enormt många kvinnor är missnöjda med sin kropp? Och att BARN pratar om bantning och hur viktigt det är att vara smal? Och att synen på människor med övervikt är förskräcklig? Ja det finns folk som behöver gå ner i vikt för att må bra. Det finns också enoooormt många som inte behöver det, men som tror att de behöver det. Som tror att om några kilon så blir jag lycklig. Om ytterligare några kilon är jag lyckad. Som genom total ohälsa kan kliva in under hashtaggen #hälsa. Nog är det väl skevt? "Låt folk se ut som de vill!" är ett argument som också kommer upp ofta i diskussionerna. Det är ju precis det jag vill åt! Att folk ska få se ut som de vill! Att man inte ska behöva bli smal för att räknas, för att hyllas, för att synas. Och jo folk FÅR göra precis vad de vill, man får banta och visa före- och efterbilder, men det är klart att när man gör det på sociala medier så påverkar det ju alla. Jag skrev om utseendhets här för ett tag sedan och lånade då ett citat av Hanne Kjöller som jag tänker låna igen: Människors enskilda val blir andras ideal. En enda person som lägger upp en före/efter-graviditetsbild är inte hets. Men i ett samhälle som vårt så blir det inte EN ENDA bild. Det blir enorma mängder av den typen av bilder. Och vad blir resultatet? Vad förmedlar vi till våra medmänniskor, till våra barn, genom dessa bildflöden? Vad säger vi till dem om vad som är viktigt i livet? Om hur man lyckas? Och vad betyder orden “Det spelar ingen roll hur du ser ut, det är hur du ÄR som räknas” i en värld där ALLT verkar handla om hur man ser ut?