Nä nu räcker det! Nu har jag läst så många kommentarer i stil med ”vad hände med tacksamheten”, och ”så mycket gnäll” på så många olika ställen på senaste tiden. Senast nyss på Hormorner och hemorrojders blogg, detta inlägg med tio fantastiskt roliga budord som inte gick hem hos alla. Det verkar vara många som känner att de måste stå upp för och ropa ut att de faktiskt tycker det är härligt att vara föräldrar, och att de står på barnens sida, trots att deras mörka motståndare slåss så hårt för att berätta för alla hur hemskt det är att vara förälder. HERREGUD!! Vad hände med humorn?? Får man som förälder inte skoja om saker? Om jag inte får skämta om sånt som är jobbigt/roligt/kaotisk/förfärligt så dööör jag! Jag är så fruktansvärt tacksam för att jag har mina barn. Det är utan minsta lilla konkurrens det allra största som hänt och jag skulle inte byta mitt liv mot något annat, någonsin. Men betyder det att jag måste tycka att livet känns som en SPA-weekend? Betyder det att jag måste gå runt och le och baka bullar och skriva saker som att ”det är inte mitt barn som är jobbigt när hon skriker och vägrar ta på sig kläder när vi ska gå från dagis, det är samhället som skapat dessa situationer och det är alltså DET som är jobbigt”. Jag är en tänkande människa, jag är en bra mamma, jag är en kärleksfull och engagerad mamma, och jag tycker ofta att livet som småbarnsförälder är underbart. OCH SVINJOBBIGT! Man KAN faktiskt vara både supernöjd och megatrött och arg och ledsen och utmattad och lycklig. Man måste inte tycka att lite rå humor är roligt. Men man behöver inte heller bete sig som att man tror att det är största jävla allvar i vartenda uppenbart skämtsamma inlägg. Släpp en brakfis och slappna av för fan!!! Vi är alla olika människor, olika föräldrar med olika barn och olika typer av humor. När DU, vem du nu är, skriver att man istället för att skoja om någon kaotiskt ska vara tacksam så förutsätter du att jag, eller någon annan som skämtar om vardagslivet med barn, inte är det. Tacksam alltså. Och det är en jävla taskig slutsats ska du veta. Punkt. Morr morr morr!!