Jag fick en fråga här på bloggen om hur jag gör mina illustrationer. Eller egentligen gällde bara frågan hur jag får in dem i datorn men jag tolkar jättefritt och ger er nu här HELA informationen. Först har jag idétorka eller prestationsångest (som nu, eller allra mest igår). Sedan väntar jag ut den och drabbas därefter av – håll i er nu för här kommer mitt egenpåhittade supergrymma ord – IDÉDIARRÉ! Då gäller det att skriva ner, eller ännu hellre teckna ner, idéerna. Då kan det se ut såhär. Ser ni vilken illus det ska bli? Sedan är det dags att teckna lite mer noggrant. Då ser jag INTE ut såhär, för det hade inte varit ergonomiskt. Men ibland är jag så här rädd att sätta igång, för jag kan ha en så bra bild i huvudet. Ska den komma ut så som jag vill??! Efter att blyerts är klart så är det dags för de svarta linjerna – fineline-pennan! Den RIKTIGT uppmärksamma kan se att jag här tecknar på en ANNAN bild. Den får en guldstjärna. Vassego. Den bild som skissades högst upp var ju denna: Jag använder alltså inga fancy pennor, bara några jag fastnat för. En nödvändig bild på mig med pennor Sedan suddar jag ut blyertsstrecken och scannar in bilden (Fanny, den här bilden är allra mest till dig!). Då använder jag den här JÄTTELILLA scannern, som står på en JÄTTELITEN byrå: Nejvars, den är normalstor. Byrån också. Jag står bara mycket längre fram. Jag har trickfilmat. Trickfotat? Sååå avancerat, INGEN kunde ana. Efter scannandet ser det ut såhär: Ibland tecknar jag in pratbubblan direkt, som ovan. Men det är lite risky eftersom jag skriver med typsnitt (som jag gjort av min egen handstil – wihooo) och då kan det vara svårt att få bubblan att räcka till/passa bra. Så bättre är att lägga in bubblan efteråt. Jag har ett helt förråd med bubblor. Pratbubblor alltså. Tomma. Sedan kapar jag bilden, och färglägger. Kanske det allra roligaste. Att välja färger! Till sist lägger jag på lite effekter och skriver pratbubblor. Om jag varit smart har jag skrivit ner pratbubblan tidigare under dagen. Vid det här laget är jag oftast för trött för att formulera något kul och kan ändra mig tvåtusen gånger. Lite vad som hände igår ... Ja sedan är det bara att spara en version för webben och tanka upp här på bloggen! Jag sparar alltid en högupplöst (därav platsbrist på datorn – NOOOOOO!!!) ifall det skulle vara så att man vill göra en bok en vacker dag. Nämen se där! Där är det ju en bok! Mitt i mitt ansikte och allt! Hörrni! Tack igen för att ni är bäst som peppade så fint på gårdagens inlägg, både här och på Fejjan. Ni anar inte hur mycket det betyder! <3