Jag fick ett mejl med en fråga om vad mina tankar är kring hela Mr Cool-debatten. Jag skulle svara lite kort och skrev – min vana trogen – ett megalångt svar. Som jag efter en del tvekande bestämde mig för att lägga här på bloggen. Vassegoda, nu är även jag med och tänker kring detta. Angående Mr Cool. Ja du ... vad tycker jag... jag tycker att låten är förskräcklig, kunde inte ens läsa klart texten. Har inte klickat in på den och vill inte göra det heller.Jag tror att jag hade velat att folk som tyckte den var för grov anmälde den, Spotify såg reaktioner och om de var många plockade bort låten. Det känns som en naturlig ”kunden har sagt sitt, vi lyssnar”. Personen bakom låten vet jag inte mycket om. I Magnus&Peppes podcast lyfte man fram fler låttexter och det känns som att han går rätt hårt på den vite cis-mannen, vilket jag tycker är befogat. Att skoja om våldtäkt av barn tycker jag själv inte är kul, även om det i grunden är kritik mot pedofiler. Jag har svårt för den typen av humor som går jättejättelångt och jag blir lite trött på provokationer av den typen, de som liksom vrålar ”seeee på mig jag vågar säga DET HÄR som ingen annan vågar!!” Nej det är inte för att folk inte vågar, det är för att det inte är kul och bara vidrigt. Men vad jag tycker om eller inte spelar ju ingen större roll. Jag kan låta bli att lyssna och jag kan anmäla sådant jag anser olämpligt.Jag tycker dock inte att man ska hota folk som tycker att låten ska finnas kvar. Inte heller håna dem som tycker att låten är för sjuk för att finnas på Spotify. Att folk skriver ”pedofil” eller ”pedofilälskare” till personer som lyfter andra sidor än helt EMOT blir bara fånigt. Att hävda att Elaine gör detta för att få en kick är också fånigt. En diskussion om censur och humor som kanske kunde ha varit intressant landar i påhopp och hot. Åt alla håll. Ingen lyssnar på någon, ingen tar in vad den andra säger, alla står på sin kant och vrålar att de har rätt. Malin Wollins text försvarade inte låten om att våldta barn, jag tyckte hennes text var resonerande och bra. Sedan blev folk arga och hon kände sig manad att skriva ett till inlägg, ett inlägg där hon var tvungen att vara mindre nyanserad. Mer hård i sin åsikt. Det är så det ser ut nu. Är du med eller är du emot? Nja, jag kan förstå båda sidor. Å ena sidan, å andra sidan. Nej! Du måste välja! För eller emot!? Ja men måste jag välja så får jag gå vägen att vi inte kan tysta folk. DU ÄR PEDOFIL! Så upplever jag diskussionerna. Jag har ju dock bara tagit del av de personer jag följer – Elaine, Cissi W, Malin Wollin, @attvaljavrede, Magnus&Peppe samt Mellan raderna. Jag tycker det blir bäst när man vågar reflektera. Tänka tankar hela vägen. (För Elaine är det ju en annan sak, det blir personligt för det ÄR personligt. Därför också viktigt att ta del av hennes reflektioner, hon är ju inte ensam om sina upplevelser). Jag har inte gett mig in i denna diskussion för jag tycker inte det är en diskussion längre. Det handlar nu bara om att välja sida och det vill jag inte. ”Är du inte med oss 100% så är du emot”. Det finns liksom inte två sidor. Det finns diskussioner, som många inte vill föra. Istället vill man skrika yttrandefrihet, humorbefriad, moralist eller pedofil. Och så lite hot och påhopp på det. Eller light-versionen: ”det HÄR trodde jag inte om dig. Avföljer nu. Hejdå”. Det ger ju inte så värst mycket. Det lär mig ingenting och det ger mig inte nya synvinklar. Nej usch jag blir matt. Och tycker det blir ointressant faktiskt. Jag lajkar Malins text, jag lajkar Elaines inlägg, jag lajkar INTE folk som blir arga och skriker pedofil, jag lajkar INTE Sigges kommentar om att Elaine söker egokickar. Jag lajkar inte en text om våldtäkt av barn, jag vill inte se den eller höra den. Jag tycker inte den är kul. Jag tycker heller inte att artisten ska hotas eller att hans familj ska hotas. Jag tycker inte att någon som ger sin syn på detta ska hotas eller hånas eller få påhopp. Men vi måste nog vänta några år innan denna internetska road rage lägger sig. Om den nu någonsin gör det. Kanske kommer vi bara bli bättre på att sålla. Eller så väljer man bort alla som inte tycker exakt som en själv. Då blir det ensamt och enformigt i framtiden. Och ängsligt. Ännu ängsligare.