Försäkringskassan har släppt en rapport som visar att utmattningssyndrom ökar. Och fyra av fem drabbade är kvinnor. Anledningen till ojämna könsfördelningen kan bero på fler saker. Kanske män har svårare att prata om det, kanske - som de sa på Aktuellt igår - ger man männen andra diagnoser. Men jag tror också mycket beror på hur kvinnor lever just nu. Kvinnor blir mer och mer jämställda män när det kommer till yrkesliv men män inte blir jämställda kvinnor när det kommer till familjeliv. På nåt sätt tänker jag att det jag skrivit om tidigare med vem som bär ansvar spelar stor roll också. Normer och gamla mönster gör att ansvaret för hem och familj hamnar mest på kvinnan. Och det räcker inte med att dra det lasset, du ska som kvinna också straffas om du ”valt” en ojämställd relation. Jaha du drar ett för stort lass där det borde vara självklart att dela? Ja men det är ditt eget fel. Du borde gjort bättre! Det blir så svårt att räcka till idag. Det räcker inte att göra miljömedvetna val, för allt ska vara miljösnällt - ALLT. Det räcker inte att gå långpromenader, PULSEN MÅSTE UPP MER, du måste hitta DIN träningsform och du måste älska den. Det räcker inte att laga mat varje dag i veckan. Den måste vara ekologisk, vegetarisk, järnrik, fiberrik, sockerfri och full av vitaminer och antioxidanter. Det räcker inte att ha en kropp som tar dig runt i livet, den ska vara snygg, den ska inte visa spår av åren som går eller påfrestningar den går igenom. Magen ska plattas ut, brösten lyftas, rumpan fyllas, armarna trimmas... Du ska vara smal men naturligt för bantar du så skammas du. Ansiktet ska smörjas i 15 olika steg och det ska dessutom vara ett intresse du har. Din hy, du bryr dig väl? Krämerna ska vara naturliga, ekologiska och veganska. Det ska vara rollers och masker, peeling och syror. Kläder ska vara genomtänkta och du ska ha en stil. DIN stil, som ingen annan har. Det får inte vara äckligt dyra kläder, men absolut inte billigt. Du ska jobba och göra karriär, absolut inte prioritera bort familjeliv. Barnen ska inte ha långa dagar på förskola och du ska absolut inte jobba när barnen är hämtade. Varför skaffade du i så fall barn?! Att leva livet med ❤️Han❤️ har också lyckats bli en prestation du ska klara och visa upp. Fortfarande kära och öppna kärleksbrev till varandra framför de närmaste 250 instakompisarna. Och på tal om kompisar så ska man ha sitt gäng, de där som alltid finns nära. Det är givetvis också en prestation. Inte underligt att man går runt med en känsla att inte räcka till någonstans. När jag jobbar är jag en dålig mamma, när jag ska pussla ihop hämtningar, avslutningar, samtal och VAB är jag dålig på mitt jobb, när jag inte orkar se ett avsnitt serie på kvällen är jag en dålig partner och när jag ställer in kompismiddag för tredje gången är jag en dålig vän. När jag tränar för sällan eller sover för lite tar jag inte hand om mig. Det är dåligt! Jo just ja, jag har heller aldrig städat tillräckligt, jag har gett alldeles för mycket sötsaker till barnen, blivit för irriterad på min man och inte orkat vara en pedagogisk förälder. Bekräftelse och duktighet. Korrekt rakt igenom. Det har liksom eskalerat totalt i och med sociala medier och får oss att tvångsmässigt prestera på precis alla plan och rapportera om det. Orimliga krav i orimlig mängd. Ja och så alla arbetsplatser som pysslar med effektivisering, besparingar och största möjliga ekonomiska vinst. Hur kan vi krossa förra årets resultat? Hur kan vi göra samma arbete men lite snabbare och med hälften så många personer? Jo men det ska nog gå. Om alla bara låter bli att prata, kissa, dricka kaffe och andas så kommer det att gå!! Och när du presterat sönder dig så har du ändå missat att det var palmolja i kakorna och föräldramöte på förskolan. Fan, du glömde svara på det där viktiga jobbmejlet. Det är nog det sorgligaste. Att trots allt kämpande och alla rätt ska du gå runt med känslan av att vara dålig för att det inte var helt fläckfritt.
