Peppe skriver vidare - alltid lika klokt och ödmjukt - om löneskillnader. Hon tar också upp männen som hört av sig med en massa förklaringar till att kvinnor får sämre lön - det handlar ju om kompetens, förhandlingsförmåga och val av yrke. Ah såklart, för det kan ju inte handla om könsdiskriminering! Jag känner igen typen, visst gör vi väl det alla? Kanske är första problemet för dessa män att de inte förstår inte skillnaden på individ och struktur. De kan med exempel på individnivå förstå att män de känner, eller är själva, varit mer kompetenta och bättre förhandlare. Vilket såklart på individnivå kan stämma - det finns tillfällen då mannen är mer kompetent än sin kvinnliga kollega. Meeeen, då borde man ju förstå att motsatsen också finns? Alltså situationer där kvinnan är mer kompetent än mannen? Eller? Och att det i så fall borde vara så att lönerna hamnar rätt lika, oavsett kön? Strukturellt borde det se jämnt ut? Eller är det så att dessa män tror att män ändå ÄR lite bättre? Lite mer kompetenta? Jag tror tyvärr det är så. Jag tror inte att de är helt medvetna om det, men så fort de börjar droppa exempel så göder de bilden av hur män är liiite bättre. Och de kämpar på, för inget kan ju vara viktigare än att fortsätta höja män... Jag kan verkligen inte förstå hur detta kan vara så känsligt? Varför blir männen stötta när man påtalar att det finns en orättvis lönesättning där kvinnor diskrimineras? Kanske handlar det om en rädsla. Man tar det återigen till individnivå och då till sig själv. Skulle jag inte förtjäna min plats?? Har jag inte jobbat hårt kanske för att nå dit jag nått? Men självklart har du kämpat Hasse/Erik/Johan. Du har bara haft evinnerligt många fler vägar och chanser än de som sitter på färre privilegier. Fast männen borde ju inte känna hot med tanke på den överlägsna kompetens och förhandlingsförmåga som de besitter. Kvinnor får väl bara lära sig att förhandla som män då?! Enkel lösning! Bara gör som män! Ha ha ha. Jodu, den kvinna som agerar som en man i sådana lägen får ju absolut samma behandling som en man... eller?! Nej en kvinna med ”manligt agerande” upplevs som osympatisk och hård. Kvinnor måste ofta linda in och gå försiktigt fram för att inte få bitch-stämpel. Och kör man inte ”peka med hela handen” och ”kräva sin ersättning” så får man skylla sig själv om man inte får rätt lön. Så nej, det är liksom inte nån enkel lösning där männen hittat förhandlingskonsten och kvinnor bara inte fattar hur man gör. Det är olika spelplaner! Jag kan tycka att många arbetsplatser är lata här också. De går på det klassiska och ger den bäste förhandlaren den högre summan. Istället för att syna sig själva och fundera på om den kvinnliga kollegan kanske faktiskt inte är mer värd och därför borde få lön för det. Att försöka påstå att man inte ser på sina anställda genom glasögon fyllda av fördomar är farligt. Är du inte medveten om dina fördomar kan du ju inte arbeta med dem. Det är ju därför man pratar om kvotering, för att vi människor är rätt kassa på att förstå huuuur fördomsfulla vi är. Och så paniken när det snackas om kvotering. ”Va? Ska den och den få HÖGRE chans till jobbet? Man ska ju välja den som är bäst, oavsett kön/nationalitet osv” Ja exakt, men då fattar ju alla att det redan förekommer kvotering. Det är bara att kolla på random styrelse. Kvinnor säger ju inte att de är mer kompetenta av naturen och därför borde ha högre lön än männen. Kvinnor säger att de är värda lika lön för lika arbete. Att det ens upprör är helt jävla sjukt. En gammal illustration som ändå stämmer ganska bra på detta tycker jag. ”Klart vi ska leva jämställt, så länge det inte påverkar mig bara!”
