Ni har säkert också hört det, men det tåls att påminnas om. Att kvinnors stressnivå går upp när de kommer hem efter en dags arbete. Mäns går ner. Det säger ju faktiskt allt. ALLT. Att kvinnor arbetar i nästan lika stor utsträckning som män nu för tiden. Där har vi väl kämpat på bra med jämställdheten. Som man säger till kvinnor – ta för er då! Ja så gjorde kvinnorna det. Kan vi nu kanske säga samma sak till männen vad gäller familjen? Ni vet den där gemensamma delen som vi kallar hemmet och de där personerna som vi har gemensamt ansvar för – barnen. (obs, heteronormativt ja, men det är väl också främst där mönstret ser ut såhär??). Kom igen killar, ni KAN. Våga ta plats i veckoplaneringen, stå på er i tvättstugan, armbåga er in på föräldramötet, roffa åt er halva VABen och kräv att få hämta och lämna minst hälften av gångerna!! Å-å-å killar, ni måste höja rösterna för att få ta del av er familj! Nej såklart inte. Män som är förmögna att klampa på i karriären, vara obekväma, ta sig an utmaningar och inte räds konflikter på arbetsplatsen blir plötsligt pyttesmå, lite smådumma och tafatta när det kommer till att få "hjälpa till" hemma. "Jag FÅR inte" "Min fru säger att jag gör fel" Jeez. Lär dig då, använd de där armbågarna du använt hela livet för att komma framåt och ta din plats vid spisen. Eller var det lite för bekvämt i soffan? ps: tänk igen på det faktum att kvinnors stress går upp när de kommer hem och att mäns går ner. Tänk på det. Verkligen TÄNK på det. I detta moderna, jämställda samhälle ...
