Här kommer hejhejfråga som jag stött på i olika sammanhang ganska mycket senaste tiden. En viktig sak att prata om! Räknas man som lika mycket mamma om man har enbart ett barn? Vi har ett barn men ofta känner jag att jag inte ”får/kan” säga att det är jobbigt eller trixigt att få ihop tillvaron, för vi har ju liksom bara ett barn (dessutom ett väldigt lugnt barn) till skillnad mot vänner/kollegor som jonglerar tillvaron med 2 el 3 barn. Har inte fått någon uttalad pik utan det är mer en diffus känsla att det liksom inte räknas på samma sätt. Flerbarnsnormen är så stark. (Nu är det inte frivilligt vi har ett barn. Vi har haft två missfall, fick avbryta en graviditet i vecka 18 pga allvarlig kromosomavvikelse och vår dotter kom till via IVF efter 5 års försök. Jag orkade mentalt inte med processen med ett ev syskon till henne efter det vi gått igenom, även om vi gärna velat ha fler barn.) Jag känner liksom att jag är mindre mamma än de som har fler barn, hur kan jag försöka tänka annorlunda? Här hittar ni alla tidigare hejhejfrågor. Har du också en fråga till mina smarta och snälla läsare? Mejla till info@louisewinblad.se eller skicka DM på Instagram!
