Efter att ha haft ett halsband i form av en 2,5-åring i princip hela dagen var det dags för läggning. 300 sagor senare skulle jag äntligen få min powernap, som vanligt vid åttatiden på kvällarna (sömnexperter rekommenderar det säkerligen). - Mamma, jag tycker inte om dig längre. Jag tycker bara om pappa. Han ska sova med mig nu. Tacksamt att vara mor ibland. (fast helt ärligt så kändes det inte som det gjorde första gångerna, nu är jag härdad och tycker det känns rätt skönt med en stund själv i soffan)
