Så häromdagen skulle jag hämta lite papper att torka kräk med. En grej vi gör 2000 ggr per dag bara. Jag sneglar mot kaffekokaren och ja...den är på. Det rinner varmt vatten ner i kaffefiltret, passerar det och rinner ner i ... ingenting. För där står ingen kanna. Eller ja då kanske det inte rinner ner i "ingenting" utan mer överallt. - Mattias... ditt kaffe här?! - Oj ja just ja! Då visste jag att amningshjärnan officiellt var överlämnad. Nu är Mattias pappaledig och jag jobbar! Jobbar ju hemifrån vilket är bra pga bär på maten, men vi försöker få menyn att breddas lite. Det går sisso. Men känns lugnt än så länge. Känns ändå lite skönt att inte gå från 100 till 0 tid med denna lilla griiiiis!!