Älskade lilla Nou! Nu är hon två år! Det där envisa, svinroliga energiknippet som blev vår trea. ”Trean bara hänger på vet du väl!?” brukar min vän Jennie och jag skoja när vi lyckas haffa varandra i de små små luckorna som uppstår när man har den där trean som absolut inte bara hänger med utan snarare styr och alla andra hänger med … Idag klev vi in och sjöng och Nou var i chock och sedan lite snyftig (ej rörd) men till slut kom hon över chocken och öppnade paket. Bland annat en magnetisk ritplatta och en motorsåg. Såklart. Här är Nou med dagens andra födelsedagsbarn Juno. Kärleken är kanske inte helt ömsesidig… Här vispade vi grädde och Nou hade valt en kjol till mig: Vi firade med glass, grädde, jordgubbar, körsbär, strössel och chokladsås. Och ballerina. Men Nou åt bara ballerina. Märta gjorde den absolut snyggaste och största portionen: Det blev givetvis lite strand och häng i bilen och lite sov-vägran som sig bör en sådan här dag. För två år sedan var hon såhär pluttig: Ååå lilla mooooos! Här finns förresten hela förlossningsberättelsen från när Nou föddes för den som gillar sånt. Nu ska jag smyga in och titta när hon sover!
